Tillhör jag då den mycket kränkta grupp som tycker att rökförbud på uteserveringar är förtryck och stalinism? Svar nej. Men jag är också den typen av då-och-då-rökare som aldrig i hela mitt liv skulle tända en cigarett på en uteservering när en massa andra människor sitter där, eller i en busskur med en barnvagn bredvid mig, eller vid skjutdörrarna till gallerian. Att låta bli att röka på de platser där andra inte kan slippa undan ens rök, det tycker jag går under begreppet folkvett.

Att folkvett uppenbarligen inte råder hos alla rökare i detta land blir ganska tydligt när lag måste till för att få bukt med människors bolmande i andra människors fejs. Därför är jag helt okej med rökförbud, men är för den skull ingen moralist. Låt folk röka, herregud. Men kan inte folk röka utan att störa andra, förbjud givetvis rökning då på ställen där det stör andra. Det behöver inte vara svårare än så. Anser jag. Och jag vet att antagligen håller varken kränkta rökare och rökhatande moralister med mig.

Oavsett vad man tycker om rökförbudet har debatten blivit ganska skojig att följa. Piteå-Tidningens egen krönikör Torbjörn Carlsson har gett sig in i frågan på ett förvisso provokativt, men väldigt underhållande vis. Att uppmuntra folk som stör sig på rökning att sluta andas är absolut ett sätt att hantera det nya förbudet.

Ett annat sätt är att göra som det Liberala ungdomsförbundet. Liberalerna hade precis bytt partiledare, kämpat igenom en valrörelse för att hålla sig kvar i EU-parlamentet, och lite grann genomgått en smärre kris. Vad gör då ungdomsförbundet, för att visa att liberalismen sannerligen fortfarande är relevant? Jo, de klädde ut sig till cigaretter och satt på en uteservering i Almedalen och kedjerökte.

Det hela var ju förstås väldigt komiskt, och ja, LUF blev väldigt hånade. Men jag skulle ändå säga att det var en lyckad kampanj. Iklädd fimp-kostym förklarade förbundsordföranden att trots att han är astmatiker är han liberal i första hand, och att människors rätt att röka på uteserveringar var en viktig fråga för unga liberaler. Ibland överträffar verkligen verkligheten dikten.

Vi kan ju även kalla det för ödets ironi att lagen började gälla första juli, alltså i princip samma dag som Almedalsveckan inleddes. Detta är komiskt ur precis alla aspekter. Makthavarna samlas en vecka per år på Gotland och har vad man enbart kan beskriva som världens mest urspårade firmafest på stereoider.

Alla stela poliker, som till vardags kanske sitter i exempelvis riksdagen och beslutar om saker som exempelvis rökbud, slappnar för en gångs skull av i varandras sällskap. Unnar sig en öl. Unnar sig en cigg. Hur hysteriskt roligt är det inte att hela maktelitens feströkande pajades av ett beslut de själva fattat? Jag tycker åtminstone det är komiskt.

För tretton år sedan slutade man tillåta rökning inomhus på krogen. Ingen saknar det idag. Nog kan omställningen kännas trist, men allt som oftast leder den här typen av förbud till någonting bra. Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg skrev på twitter att ingen kommer att klaga på rökbudet om fem månader. Det är nog sant, men kanske mest för att då är det november. Men ge det ett år, så kanske folk ändå börjat se fördelarna med det. Tills dess kan jag bara njuta av hur underhållande debatten varit.