Nyheten slog ner som en bomb. SJ hade förlorat upphandlingen av tågtrafiken mellan Stockholm och Narvik till norska Vy Tåg, därmed slutar SJ med nattågen till och från Göteborg. Det blev genast starka reaktioner, försämrade tågförbindelser passar inte in i en av klimatförändringar och flygskam. Protesterna lönade sig också.
SJ meddelade att de trots allt fortsätter köra nattåg från Göteborg till Jämtland. Direkt blev det därmed mycket mindre tryck i frågan. Kanske för att vissa bekymrade sig mer för semesterresan till Åre än för infrastrukturen i norra Sverige?
Men problemet är långt ifrån löst, i alla fall inte för hela övre Norrland. Under förra fredagen krävde därför kommunalråd i Skellefteå, Norsjö, Malå, Sorsele och Arjeplog att Trafikverket tar ansvar för nattågsförbindelserna hela vägen till Göteborg.
Tidigare har företrädare för både SJ och region Jämtland/Härjedalen uppmanat Trafikverket att göra en upphandling för sträckan från Göteborg och inte endast från Stockholm. Trafikverket inte lyssnat på det, de anser att finns tillräckligt med förbindelser mellan Stockholm och Göteborg.
Visst går det mycket tåg mellan Stockholm och Göteborg. Men det är en väldig skillnad på att, som i dag, kliva på nattåget på kvällen och vara framme i Göteborg halv tio på förmiddagen jämfört med byta tidigt på morgonen i Stockholm för att åka med en annan operatör till Göteborg.
För resenärerna blir resultatet blir mer krångel, längre restid och sämre service. Det gör det svårare att välja tåget till och från övre Norrland och för vissa kanske det också betyder att resor helt enkelt inte blir av.
Trafikverket måste därför lyssna till kommunalråden längs Skellefteälven och ta ansvar hela sträckan till Göteborg. Staten har, till skillnad från vinstdrivande företag, ett ansvar att se till att vi får god infrastruktur i hela landet. Lyssnar inte Trafikverket måste infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) kliva fram och tvinga Trafikverket att tänka om.
Och när också detta är löst är det dags att fundera över hur vi egentligen ska organisera infrastrukturen i det här landet. Är det system vi har i dag verkligen det bästa?
Järnvägen i Sverige är sedan länge en avreglerad marknad. Både SJ:s och Vy Tåg:s uppdrag är, trots att de ägs av svenska och norska staten, först och främst att göra vinst. Men i vårt glest befolkade land med stora avstånd kommer inte nattåg till norra Sverige alltid vara lönsamma.
Det är därför vi sett så många turer kring nattågen till Jämtland som varit hotade fram och tillbaka men som sedan räddats efter att regeringen skjutit till pengar till Trafikverket för att upphandla sträckan.
Men varför kan vi inte i stället se på frågan om nattågen ur ett samhällsperspektiv? Just eftersom vi är ett långt och glest befolkat land är det avgörande att det finns en fungerande infrastruktur i hela landet. Än viktigare blir det om vi vill möjliggöra för människor att välja bort flyget, vilket är en stor utmaning här i norra Sverige. Och vad kostar utsläppen som orsakas när människor väljer flyget istället? Vem ska betala det?
Tyvärr ser vi nu att Trafikverket inte förstår samhällskostnaderna av att dela upp nattågssträckan till Göteborg med både byten och mellan operatörer. Trafikverket har stirrat sig blinda på vilken operatör som ger det lägsta budet. Nu är det norra Sverige som får betala priset för det.
För övre Norrlands skulle man kunna hoppas att protesterna och trycket på Trafikverket kan hålla i sig tills dess att nattågsförbindelserna till Göteborg är lösta. Och att vi sen på nytt kan få en diskussion om återtagande av kontrollen på järnvägarna. Järnvägen är alldeles för viktiga för att lämnas åt marknadens öde.