Visst är socialdemokratin högerextremismens ideologiska motpol. Men vad ska ett par sossar i en dyster korridor i Bryssel göra åt högerextremismens spridning i Polen? Där tar fantasin slut på partikansliet. Konkreta förslag för att stoppa högerextremismen saknas. Antingen planerar toppkandidaten Helene Fritzon (S) att skrämma bort högerextremisterna genom sin blotta närvaro i Europaparlamentet, eller så har vi problem.

Hittills har den stora valfrågan fastnat vid att vara en problemformulering. När Helene Fritzon skrev på Aftonbladet debatt tillsammans med Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad (18/2 2019) bjöds läsaren inte på några lösningar eller konkreta planer. I stället för att ta EU:s utmaningar och möjligheter på allvar fastnade avsändarna i floskler om otäcka krafter på frammarsch. Det har låtit ungefär på samma sätt sedan dess.

Högerextremism är ett EU-gemensamt problem. Nästan alla medlemsländer dras med ett eller flera växande partier på den ideologiskt bruna skalan. I flera länder sitter de i regeringsställning. Polen och Ungern är särskilt långt gångna. Där har oberoende rättsväsenden, civilsamhälle, frivilligorganisationer, kvinnors rättigheter och oberoende media redan tagit ordentlig stryk.

EU är handlingsförlamat. Det går inte att utesluta länder ur samarbetet. Det enda som funnits i verktygslådan har varit en långdragen process för att ta ifrån ett medlemsland sin rösträtt i rådet, där regeringarna möts. Vad kan en svensk socialdemokrat bidra med från Europaparlamentet? Europaparlamentet kan inte föreslå nya EU-lagar, utan måste vänta på initiativ från Kommissionen. Den som kandiderar till Europaparlamentet får alltså snällt plocka sina vallöften från Kommissionens färdiga meny, om de ska kunna bli verklighet. Det gör det inte direkt enklare att komma med konkret politik inför ett EU-val.

Sanningen är nog att en EU-valrörelse inte rätt tid och plats för att stoppa högerextremismen. Stefan Löfven sade under sitt tal inför Europaparlamentet tidigare i veckan att de demokratiska värderingarna ska skyddas genom att leverera på andra områden – när jobben, migrationen, säkerheten och klimatpolitiken är fixade, kommer EU:s medborgare känna framtidstro och högerextremismen vara ett minne blott.

Där har han en poäng. När tilliten till det politiska systemet stärks, förlorar högerextremismen. Nyckeln ligger i att erbjuda en gemenskap som inte bygger på att, liksom nationalismen, stänga ute andra.

Socialdemokratin kan bekämpa högerextremismen. Men det görs inte genom att pumpa ut floskeltäta talepunkter från partikansliet i Stockholm när det är dags för valrörelse. Grovjobbet sker genom att skapa gemenskap - på torgmöten mellan valen, genom att dela ut varmkorv på första maj, under studiecirklarna på ABF. Det sker genom att göra motstånd när kommunens kulturbudget halveras, bibliotekarier får sparken och varenda kontor flyttar från glesbygden till tätorten. Tillit till demokratin byggs mellan valen. Valrörelsen är däremot tiden för finslipning. Det är nu medborgarna vill höra era konkreta förslag. Ni sa något om att högerextremismen var på frammarsch?