Debatt Vår ambition är att erbjuda heltidstjänster så långt det är möjligt, säger Gunnar Selberg, Kirunas kommunalråd. Länge har han i opposition talat för att göra skillnad i den politik som så länge har förts i kommunen.

Nu har Centern och Gunnar nått målet och kan nu göra skillnad. Det är bra. Mycket av det som nu uttrycks som ambitioner och mål är med stor sannolikhet väl genomtänkt.

Men nu kommer ett sådant (men).

Att ta bort rätten till heltid är det väl genomtänkt? Liberalerna i Kiruna tycker inte att rätten till heltid ska tas bort, det är inte rätt väg att gå.

” Heltid ska erbjudas så långt det är möjligt”. Vem ska avgöra när det är möjligt och när det inte är möjligt? Politiker styr inte över hur varje enskild tjänsts omfattning i tid ska se ut, det gör chefer i verksamheterna.

Men det finns flera anledningar att se över hur arbetet är organiserat och vad tjänsterna innehåller. Kraven ändras men tjänsternas innehåll längst ut i linjen är ofta det samma. Det vill säga vi gör som vi alltid har gjort.

Hemtjänsten är ett tydligt exempel, uppdraget har ändrats från hjälp i hemmet till vård i hemmet. Det är en stor skillnad som det sällan sägs något om, men ställer krav på kompetens. Svårt sjuka skickas hem för vård i hemmet och inte sällan ställs personalen inför svåra situationer där kompetens och erfarenhet kan vara skillnaden i valet av rätt insats för brukaren.

I den bästa av alla världar så skulle alla som rekryterades till tjänsterna inom äldreomsorgen vara utbildade undersköterskor.

Verkligheten är långt ifrån ”den bästa av alla världar.” En undersköterska ska i sin tjänst även utföra tjänster som städ, apoteksärenden och diska. Den personal som har kompetens som så väl behövs för vård och omsorg ska även hinna med att göra arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning. Men personalbehovet blir inte mindre utan snarare det motsatta.

Alla som finns i äldreomsorgen behövs men alla har inte den rätta förutsättningen, erfarenheten eller den kompetens som krävs för alla arbetsuppgifter som ingår i tjänsten. Men de kan utföra viktiga insatser som också måste utföras för att brukaren ska få ett och värdigt liv.

De som utbildar sig till yrket är betydligt färre än vad behovet är, nu och för framtiden.

Att utbilda sig till ett yrke som behövs men som inte erbjuder heltid är inget incitament för att satsa på yrket.

Det är också en jämställdhetsfråga, att ta bort rätten till heltid drabbar tveklöst till största del kvinnor.

”Skattebetalarna ska inte behöva betala för rätten till heltid”. Det kan tolkas som att skattebetalarna i Kiruna betalar för ett överuttag av timmar.

Vi tror att de flesta behövs på sina heltider men en översyn och förändring av tjänsternas innehåll och hur de organiseras är ett annat sätt att ge skattebetalarna de tjänster som dom betalar för, utan att betala för tomma timmar.