Jag går Naturbruksprogrammet med djursjukvårdsinriktning, och det var egentligen meningen att all min praktik skulle göras på olika veterinärkliniker.
Men Grans har med hjälp av ett EU-stipendium startat ett utbyte med en naturbruksskola i Holland. Och när jag fick chansen att åka utomlands var det inget snack om saken – jag bara skulle åka dit, trots att det var på en fårgård.
Innan jag åkte trodde jag att Nederländerna skulle vara hyfsat likt Sverige. Det ligger ju ändå så pass nära! Men redan när vi landade började jag förstå att så inte riktigt var fallet. Landet är extremt tätbefolkat – 16 miljoner människor bor på en yta som är ungefär dubbelt så stor som Kiruna kommun. Dessutom är miljön helt annorlunda, hela landet är som ett enda stort floddelta med floder och kanaler precis överallt.
Det är grönt som om det vore sommar, det blåser jämt och någon barrskog finns inte över huvud taget.
Under mina tre veckor där uppdagades dessutom mängder av andra skillnader. Som att de äter strössel på mackorna, att toaletterna ser annorlunda ut och att holländarna är helt tokiga i att åka skridskor (folk ger sig ut på kanalerna redan när isen spricker bakom dem för att den är så tunn!).
Det var verkligen full fart hela tiden. Om det inte var jobb så var det måltider med värdfamiljen och massor av utflykter till till exempel naturreservat, växthus och andra gårdar. Och under helgerna åkte jag och Fanny (min klasskompis som jag åkte ner tillsammans med), antingen själva eller tillsammans med hennes värd runt och utforskade Delft, Rotterdam och Zeeland.
Tre veckor i ett främmande land har verkligen lärt mig en hel massa, inte bara om får, utan om mig själv också.
Det är helt enkelt väldigt givande att få tänja sina gränser. Både när det gäller att hugga i med kroppen (att klippa klövarna på 900 får gör man visst inte i en handvändning) och att utveckla praktiska färdigheter som traktorkörning och vallning, men även när det kommer till personlig utveckling.
Det gäller helt enkelt att inte bryta ihop när det inte går att göra sig förstådd på engelska utan försöka blanda fyra andra språk istället.
Att försöka överkomma chocken som mötet med en ganska annorlunda djurhållning innebär, och att faktiskt kunna berömma sig själv ibland.
Och så slutar det med att man vuxit en hel del när man väl kommit hem igen.