I filmen ”Männen från Vidsel” får man lära känna tre män, alla uppvuxna i Vidsel. Trots avbefolkning bor de kvar i byn och det blir allt svårare att finna en livskamrat. Då männen anser det svårt att hitta kärleken nästgårds har de alla valt att finna den i Thailand. I filmen lär man känna männen utifrån tankar om kärlek, relationer och livet i Vidsel.
Blekfet inte fult
”Att vara blek och lite fet är inte fult. Att ha stora, plufsiga kinder är väldigt vackert i Thailand”. Så säger en av männen i filmen.
Filmen följer även thaikvinnorna och deras tankar kring deras nya livssituation långt bort från hemlandet. En ny situation som medfört ett stort beroende av mannens pengar och körkort.
Regissören Sven Blume bor själv i Stockholm men gjorde under ett års tid flera inspelningsresor till Vidsel. Detta efter att han genom en vän fått veta att flera män i byn var tillsammans med kvinnor från Thailand.
Andra perspektiv
– Med stort intresse och nyfikenhet ville jag lära känna dessa människor och förstå deras livsval. För mig som stockholmare var denna by inte likt något jag besökt tidigare. De stora avstånden och avbefolkningen var påtaglig. Jag upplever att merparten av dagens filmer görs i storstäderna, jag var intresserad av att berätta utifrån andra perspektiv.
Sven Blume berättar att han åkte upp ganska förutsättningslöst och förundrades snart över att människor var så öppensinnade och välkomnande. Att berätta om ett förhållande är känsligt, kanske extra känsligt när den här typen av förhållanden är omringade av en hel del fördomar.
Förutfattade meningar
– Jag hade en massa förutfattade meningar. Att det kanske inte är en kärleksrelation på samma sätt som hos ett svenskfött par. Men jag kan ju direkt säga att man har fördomar om svenskar också.
Du har valt att filma både männen och kvinnorna, mestadels i separata rum. Varför?
– Ja det var av stort intresse att förstå både männen och kvinnorna för att få en mer komplex bild av dessa relationer. Eftersom de thailändska kvinnorna har bildat en gemenskap i byn och umgås dagligen så valde jag att framförallt filma dem tillsammans då de talar sitt modersmål, vilket blev mest naturligt för dem.
Filmen känns ganska dyster?
– Folk upplever den väldigt olika. Man får vrida och vända på det. Jag tycker nog inte att den är så dyster.
Filmen fick hedersomnämnande på New doc, Tempofestivalen i Stockholm 2014: ”Med ett bländande foto nyanserar regissören vår bild av en värld vi annars ser med skeptiska ögon.”
Filmen visas onsdag 7/1 kl 19 på SVT 2.