Pia Krutrök, chef för Region Norrbottens vårdgarantienhet.
Det var i slutet av förra året som Region Norrbotten såg över taxibokningarna för patienter som åker via vårdgarantin.
– Under pandemin ville man inte samordna taxi, utan då fick man ofta egen. Efter pandemin har man låtit det fortgå, säger Pia Krutrök, chef för regionens vårdgarantienhet.
Anders Blomqvist, chef för division regionstöd vid Region Norrbotten, betonar att det alltid varit samma riktlinjer som gällt.
– Men vi upptäckte att vi hade skäl att se över hanteringen. Ibland har det bokats taxi fast patienten inte har haft ett intyg för det. För så är det, det är alltid billigaste färdsätt som är grunden för resorna: buss, tåg och kollektivtrafik där det är möjligt. Om man då vill ha taxi eller något annat dyrare färdsätt så kräver det ett intyg från vården på att man har medicinska skäl.
Man har alltså inte, per automatik, medicinska skäl om man just har bytt höft?
– Nej.
Hur ska patienten veta vart den ska vända sig för att få ett intyg?
– Om det är en vårdgarantiresa så vänder man sig till vårdgarantienheten, så hjälper de en tillrätta. De kan ju också veta lite mer om vad som är troligt att man får, eller inte får, intyg för, säger Anders Blomqvist.
Enligt Pia Krutrök är det få som får intyg.
– Vi har blivit väldigt strikta. Men det här är ju om Region Norrbotten ska stå för kostnaden för följeslagare eller taxi. Du har alltid möjlighet att boka taxi själv och ta med dig en egen följeslagare som betalar själv.
Taxibilar som väntar på passagerare utanför Arlanda flygplats.
Enligt lagen ska regionen, om man inte kan leva upp till vårdgarantins tidsgränser, erbjuda patienten vård hos en annan vårdgivare utan att det innebär någon extra kostnad för patienten. Anders Blomqvist anser inte att Region Norrbotten bryter mot den regeln.
– Vi står ju för resan. Det är ju inte så att man behöver betala resan själv. Vi står för det färdsätt som man har rätt till enligt vårt regelverk, säger han.
Oscar Gustafsson är verksamhetsområdeschef för ortopedin i Norrbotten. Där har man sedan årsskiftet fått många förfrågningar om intyg för taxi.
Hur vanligt är det att ni beviljar intyg?
– Det är ovanligt. Det krävs särskilda medicinska skäl.
Vad kan det vara, till exempel?
– Ofta är det att man har andra sjukdomar, till exempel en neurologisk sjukdom eller nedsatt syn. Men de patienter som åker på vårdgarantin och accepteras av de här privata vårdgivarna, är i grunden friskare än de patienter vi själva opererar. Därför är det inte så vanligt med intyg.
Det är alltså inte ett medicinskt skäl att man är nyopererad?
– Nej.
På Aleris i Nacka avråder man patienterna från att åka kollektivt till Arlanda efter operationen.
– Vi skickar ju patienter till olika ställen. Hur svårt eller lätt det är att ta sig till ett visst ställe kan jag inte riktigt värdera, säger Oscar Gustafsson.
Väger ni in det när ni gör den medicinska bedömningen, hur svårt det är att ta sig fram?
– Ja, det ska såklart gå att ta sig med allmänna färdmedel.
Kollar ni upp om det till exempel finns trappor eller att man måste gå en lång sträcka?
– Trappgång är något man ska klara av innan man är utskrivningsklar efter en sådan här operation, så det ser jag inte som ett hinder.
Hur långt ska man klara av att gå?
– Det är ingen specifik sträcka men det finns ju, efter en sådan här operation, inget hinder för att man kan gå. Man är förmodligen inte så snabb, men det finns inget som egentligen sätter någon begränsning.
Finns risk att man försämrar effekten av operationen?
– Nej
Farhågorna om att regionens ekonomi skulle gå före patientsäkerheten avvisar Oscar Gustafsson bestämt.
– Så är det definitivt inte.
Hur vanligt är det att en patient beviljas följeslagare?
– Mer ovanligt än att man får taxiintyg. Kraftig synnedsättning är väl ett exempel där man behöver ha någon med sig, för att ta sig fram och hitta, säger Oscar Gustafsson.