Många (inte minst vi meteorologer) uttalar ordet meteorologi fort och slarvigt så att det låter som "metrologi". Men metrologi är någonting annat, nämligen läran om mått och vikt. Det så kallade SI-systemet (Système International d’Unités) antogs vid den elfte generalkonferensen för mått och vikter i Paris 1960. Syftet var att fastställa ett gemensamt måttenhetssystem. Fyrtiofem år senare har vi fortfarande en rik flora av enheter och till de som borde stå vid skampålen hör nog tyvärr meteorologerna. Vindhastigheten anges visserligen ofta i m/s, men ibland även i knop (1 knop är lika med 1 nautisk mil per timme, eller 0.514 m/s) och militärmeteorologerna gillar att tala i km/tim. I England och USA använder meteorologer "miles per hour" (1 mph=0.447 m/s). Ett annat exempel är temperaturer i Celsius och Fahrenheit. För att få temperaturen i Celsius, ta Fahrenheitvärdet, dra ifrån 32, multiplicera med 5 och dela med 9. Enkelt va? Fast inget av dem är SI-enhet, för det är Kelvin. (När hörde ni dagstemperaturen anges i Kelvin?) Ett numera berömt fall av enhetsförväxling är den amerikanska rymdsond som 1999 kraschade på planeten Mars’ yta efter det att två forskningsteam blandat ihop meter med brittiska fot. Där gick 125 miljoner dollar upp i rök.
