Clifford Reposa stÄr med armarna i kors och ser pÄ nÀr pumpor, Àppelskrutt, trÀbitar och löv som hÀmtats frÄn San Francisco tippas av lastbilen och bygger pÄ anlÀggningens högar med komposterbart materiel. Men han Àr inte helt nöjd.
ââEn massa plastpĂ„sar. Inte bra, muttrar Reposa nĂ€r LA Times Ă€r pĂ„ besök.
Till just den hĂ€r anlĂ€ggningen fraktas omkring 1 500 ton komposterbart material varje dag â i förhoppning om att det med tiden ska fĂ„ nytt liv som naturligt gödningsmedel pĂ„ vingĂ„rdar och lantbruk. Och mer grönt avfall att ta hand om lĂ€r det bli framöver sedan kompostering av matrester har blivit obligatoriskt i Kalifornien.
Bort frÄn tippen
Den folkrika delstaten Àr den andra i USA efter Vermont att införa ett obligatoriskt komposteringsprogram. Tanken Àr att minska mÀngden matrester och annat organiskt material för att pÄ sÄ sÀtt fÄ bukt med de utslÀpp av den kraftfulla vÀxthusgasen metan som bildas under nedbrytningsprocessen nÀr resterna hamnat pÄ traditionella tippar.
Vid Ärsskiftet trÀdde en ny lag i kraft som krÀver att de flesta mÀnniskor och företag i Kalifornien slÀnger matrester i samma kÀrl som de brukar anvÀnda till grÀs, löv och annat organiskt avfall snarare Àn i de vanliga sopkorgarna.
Kommunerna kommer sedan att omvandla matavfallet till kompostjord eller anvÀnda det för att skapa biogas, en energikÀlla som liknar naturgas. MÄlet Àr att kunna Ätervinna 75 procent av delstatens gröna avfall till 2025 och dÀrmed leda bort 17,7 miljoner ton avfall frÄn traditionella deponier.
Den nya lagen trÀder i kraft vid olika tidpunkter runt om i delstaten medan platser som San Francisco, Berkeley och Costa Mesa redan Àr komposteringsveteraner. Vid 2024 finns ocksÄ risk för böter för privatpersoner och stÀder som inte tar hand om sina matrester pÄ korrekt sÀtt.
ââDet hĂ€r Ă€r den största sopförĂ€ndringen sedan Ă„tervinningen inleddes pĂ„ 1980-talet, sĂ€ger Rachel Wagoner, chef för den myndighet som ansvarar för Kaliforniens Ă„tervinningsĂ„tgĂ€rder, till nyhetsbyrĂ„n AP.
Mycket svinn
Wagoner lÀgger till att kompostering "Àr det enklaste och snabbaste som varje enskild person kan göra för att pÄverka klimatförÀndringarna". Upp till 40 procent av maten i USA slÀngs och nÀr resterna vÀl nÄr soptipparna stÄr de för omkring 15 procent av landets metanutslÀpp, enligt miljömyndigheten EPA.
Metan har en betydligt större uppvÀrmande effekt Àn den vÀlkÀnda klimatboven koldioxid men har mycket kortare livstid i atmosfÀren. Att fÄ ner metanutslÀppen ses som ett sÀtt för vÀrlden att köpa sig mer tid för att tackla klimatförÀndringarna.