Efter ett möte pÄ mÄndagen med sina 22 medlemslÀnder har den europeiska rymdstyrelsen, ESA, vÀrderat sanktionernas konsekvenser för samarbetet med den ryska rymdmyndigheten Roskosmos.
Deras gemensamma projekt Exomars handlar om att landa en strövare ("rover") pÄ Mars. Det ryska bidraget Àr bÀrraketen Proton och vetenskaplig kunskap.
Det svenska instrumentet Habit, som ska övervaka bildandet av saltlösningar pÄ den röda planeten, ingÄr i forskarnas utrustning.
Oklar framtid
För tvÄ Är sedan sköts starten fram pÄ grund av pandemin och tekniska problem.
Planen var att verkstÀlla uppskjutningen frÄn den ryska basen Bajkonur i Kazakstan i september i Är. Men det ser ut att gÄ om intet.
"Sanktionerna och det större sammanhanget gör att en uppskjutning 2022 Àr mycket osannolik", skriver ESA i ett uttalande.
NÀr Exomars kan komma i vÀg Àr dÀrmed oklart. Att flytta fram en uppskjutning kan innebÀra mÄnader eller Är av vÀntan pÄ att de tvÄ planeterna ska hamna i rÀtt lÀge igen.
I helgen drog Roskosmos bort sin personal frÄn den europeiska rymdbasen utanför Kourou i Franska Guyana. DÀrifrÄn har Ätskilliga europeiska satelliter skjutits upp med ryska raketer och flera uppskjutningar var planerade under Äret.
Antydde slutet
Ănnu hörs dock inget ryskt adjö till rymdstationen ISS.
Enligt Kathy Lueders, som leder USA:s rymdstyrelse Nasas program för bemannade rymdflyg, fortskrider samarbetet pÄ ISS som planerat.
ââVi har inga indikationer pĂ„ att vĂ„ra motparter inte Ă€r engagerade i arbetet, sĂ€ger hon.
Ryssland Àr ansvarigt för drivkraft och att hÄlla ISS pÄ rÀtt höjd genom att med den dockade fraktfarkosten Progress dÄ och dÄ "knuffa" upp rymdstationen till önskad bana cirka 400 kilometer ovanför jorden.
Roskosmos chef Dmitrij Rogozin lyfte i förra veckan möjligheten för Ryssland att dra sig ur ISS som svar pÄ amerikanska sanktioner.