Ilska mot eliten förenar rysk proteströrelse

Den fÀngslade regimkritikern Aleksej Navalnyj har fÄtt mÀnniskor som aldrig tidigare demonstrerat att gÄ ut pÄ gatorna i Ryssland. Men proteströrelsens brokiga skaror motiveras inte frÀmst av hans politiska mÄl.
–Det handlar om ilska mot en elit som berikar sig sjĂ€lv pĂ„ ett skamlöst sĂ€tt, sĂ€ger Denis Volkov pĂ„ det ryska opinionsinstitutet Levada till TT.

Demonstranter drabbar samman med poliser under protester i S:t Petersburg den 23 januari.

Demonstranter drabbar samman med poliser under protester i S:t Petersburg den 23 januari.

Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Politik2021-02-27 09:47

NĂ€r tiotusentals marscherade i Moskva med krav pĂ„ politiska förĂ€ndringar under 2011–2013 bestod stommen av unga vuxna frĂ„n medelklassen.

Ännu har inga djupgĂ„ende studier hunnit göras om den senaste tidens omfattande protester. Men mindre mĂ€tningar pekar mot att mĂ„nga – möjligen runt 40 procent – av deltagarna demonstrerade för första gĂ„ngen i sina liv.

Den utlösande faktorn till protesterna var Navalnyjs djÀrva Äterkomst i januari till det Ryssland dÀr han i somras förgiftades. Myndigheternas omedelbara gripande av regimkritikern vÀckte en upprördhet som vÀxte nÀr hans team kort dÀrpÄ slÀppte filmen "Putins palats", om ett lyxbygge vid Svarta havet som tillskrivs presidenten.

– Den Ă€r bredare nu Ă€n för Ă„tta Ă„r sedan, sĂ€ger Denis Volkov, bitrĂ€dande chef för det oberoende ryska opinionsinstitutet Levada, om proteströrelsen.

KÀrnan bestÄr fortfarande av unga stadsbor. Men uppmaningen att gÄ ut pÄ gatorna den 23 januari följdes av mÀnniskor i nÀrmare 200 orter runt om i Ryssland.

Tv kontra internet

Videor pÄ det polisvÄld som mötte dem har ocksÄ vÀckt sympatier hos en del som tidigare sett med misstÀnksamhet pÄ protester.

Klyftan mellan oppositionella och PutinanhÀngare sammanfaller inte lÀngre lika tydligt med den mellan urban medelklassen och invÄnare utanför storstÀderna. Det handlar i allt högre grad om ett generationsgap, dÀr skillnader i mediekonsumtion Àr betydande, sÀger Denis Volkov.

Det syns i Levadas senaste studie, som visar pÄ ett markant högre stöd för Navalnyj bland unga personer som anvÀnder internet som frÀmsta informationskÀlla Àn bland genomsnittet.

– Inkomst Ă€r inte lika avgörande lĂ€ngre. I dag har ju en majoritet smartphones och kan gĂ„ ut pĂ„ nĂ€tet, sĂ€ger Denis Volkov.

– De som tydligt ogillar Navalnyj Ă€r i huvudsak den Ă€ldre generationen som tar del av nyheter via de statskontrollerade tv-kanalerna, sĂ€ger Volkov.

Hög arbetslöshet

De Kremlkritiska demonstranterna förenas dock inte av nÄgon sammanhÄllen ideologi. SjÀlv har Navalnyj byggt sitt namn som oppositionell pÄ sensationella avslöjanden av makthavares korruption, snarare Àn politiska visioner.

Hans Äsikter i ekonomiska frÄgor, och instÀllning till nationalism, har till exempel skiftat genom Ären.

Flera demonstranter som intervjuats under de senaste protesterna uttrycker att de visserligen Àr upprörda över myndigheternas behandling av Navalnyj, men att de inte frÀmst gÄtt ut pÄ gatorna för hans skull.

En gemensam nÀmnare Àr frustrationen över en allt svÄrare ekonomisk situation. Arbetslösheten i Ryssland ligger pÄ den högsta nivÄn pÄ nÀstan tio Är och ekonomin krympte med över tre procent i fjol.

Samtidigt Àger den rikaste tiondelen över 80 procent av tillgÄngarna i landet.

– Det handlar om ett övergripande missnöje med myndigheter som inte lyckas vĂ€nda ekonomin, och ilska mot en elit som pĂ„ samma gĂ„ng berikar sig sjĂ€lv pĂ„ ett skamlöst sĂ€tt, sĂ€ger Denis Volkov.

Försökt fÄnga upp

Stödet för president Vladimir Putin, som har en förmÄga att i debatten placera sig ovanför dagspolitiken, ligger fast pÄ runt 65 procent enligt Levadas senaste mÀtning efter protesterna.

Men bland Putins skeptiker anger en majoritet ekonomisk ojÀmlikhet som frÀmsta orsak till sitt missnöje.

Senast presidentens popularitetssiffror fick sig en ordentlig törn hade det ocksÄ med fördelningspolitik att göra, nÀmligen den kritiserade pensionsreformen 2018.

Navalnyj har försökt fÄnga upp det missnöjet genom att röra sig en bit vÀnsterut i vissa frÄgor, sÀger Denis Volkov.

– Det fungerade dock inte sĂ„ bra eftersom han tidigare varit associerad med mer marknadsliberala idĂ©er.

Fakta: Aleksej Navalnyj

Aleksej Navalnyj (född 1976) har varit Rysslands mest framtrÀdande oppositionspolitiker under 2010-talet. Efter att frÄn början mest ha varit kÀnd som antikorruptionsaktivist har han alltmer framstÄtt som den frÀmsta oppositionsledaren mot president Vladimir Putins styre.

Navalnyj har gripits och dömts upprepade gÄnger och förbjudits frÄn att kandidera i allmÀnna val. I stÀllet driver han en rörelse som har haft en strategi om sÄ kallade smarta röster. Den syftar till att samla oppositionellt sinnade vÀljare bakom de kandidater i olika val som har störst möjlighet att konkurrera med maktpartiet Enade Ryssland.

Han Àr utbildad jurist och sedan 2000 gift med Julia Navalnaja. De har tvÄ barn, födda 2001 och 2008.

I augusti 2020 blev Navalnyj akut sjuk under en flygtur frÄn Tomsk i Sibirien. Efter att lÀnge ha vÄrdats pÄ sjukhus i Tyskland, dÀr det konstaterades att han förgiftats av nervgiftet novitjok, ÄtervÀnde han till Ryssland den 17 januari 2021. Han greps direkt pÄ flygplatsen och har dÀrefter dömts till fÀngelse.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!