Unga i Kina vill inte vara "avelsmaskiner"

Nyligen kom det svart på vitt. För första gången på flera decennier har Kinas befolkning minskat, enligt landets nationella statistikbyrå. Fler dör än föds helt enkelt. De senaste årens åtgärder för att öka barnafödandet har inte gett önskad effekt.

Kongkong säger att hon inte vill ha barn. Hon har till och med köpt en tröja med texten "Vi är den sista generationen".

– Det kostar för mycket att ge barn ett drägligt liv. Det de lär sig i skolan är propaganda så jag skulle i sådana fall vilja skicka dem till en internationell skola eller utomlands. Men det har jag inte råd med, säger hon till tidningen The Guardian.

Unga kineser som väljer bort barn anger en rad olika anledningar till sina beslut, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet (UI).

För många handlar det om de höga kostnaderna, framför allt för barnens utbildning. Vissa uttrycker att de har bestämt sig för att vara den "sista generationen" och inte föra sitt släkte vidare.

– Antagligen som en form av subtil protest mot en upplevd obalanserad könsdynamik, men också kanske en växande känsla av hopplöshet inför framtiden, säger Hillevi Pårup.

Patriarkal retorik

Under pandemin har arbetslösheten varit hög bland unga i Kina, något som har satt sina spår i framtidstron. Samtidigt för landets ledare Xi Jinping och staten en patriarkal retorik, där kvinnans roll är i hemmet.

– Jag tror absolut att osäkerheten har ökat under pandemin, men det är också något som har växt fram under en längre tid – och framför allt under Xi Jinping. Man upplever att det är en väldigt obalanserad könsdynamik och ser inte att det kommer att förändras under hans mandatperiod, utan antagligen bara bli värre, säger Hillevi Pårup.

32-åriga Jennie Liu i Shanghai och hennes pojkvän har kommit fram till att de gärna vill ha ett eller två barn – men bara om de kan flytta utomlands.

– Om vi kan åka någonstans med bättre välfärd och en bättre övergripande social miljö där ett barn kan få uppehållstillstånd, då kanske vi kommer att fundera på ett barn, säger hon till The Japan Times.

Mänskliga gruvor?

Ettbarnspolitiken infördes i Kina 1980 för att bromsa den då stora befolkningsökningen i landet. Åtgärden ledde till att barn som föddes in i medelklassen under de följande åren blev föremål för stor uppmärksamhet och familjens högt ställda förväntningar. En press som många nu vill välja bort, både för egen del och för eventuella barn.

Det nya uttrycket "renkuang" är ett nytt ord som signalerar en känsla hos vissa unga vuxna i Kina. Det är en sammansättning av det kinesiska tecknet för "människa" och tecknet för "gruva" eller "mineralfyndighet", rapporterar The Washington Post. Ordet beskriver missnöje med att känna sig som en råvara som kan användas för att producera barn för landets bästa, skriver tidningen, som översätter uttrycket till ett ny ordkombination på engelska: "humine".

– Många kvinnor i sociala medier uttrycker att de inte vill vara "breeding machines" (på svenska ungefär avelsmaskiner) eller "baby machines", att de inte vill vara maskiner för statens nytta, säger Hillevi Pårup.