Situationen i Jemen kallas ofta för vÀrldens vÀrsta humanitÀra kris. Kriget som har rasat sedan 2014 har skördat tiotusentals liv och tvingat miljontals mÀnniskor pÄ flykt.
I landet pÄ Arabiska halvöns sydspets rÄder ett oerhört armod. TvÄ tredjedelar av befolkningen lider av undernÀring, svÀlten stÄr för dörren, och Äratal av krig har ödelagt infrastruktur och slagit mot sjukvÄrden, som nu ocksÄ Àr hÄrt pressad av pandemin.
Trots det Àr omvÀrldens engagemang svagt, och en givarkonferens i svensk-schweizisk regi i vÄras lyckades bara samla in knappt hÀlften av de 3,85 miljarder USA-dollar som enligt FN behövdes för att undvika en hungerkatastrof.
Komplex konflikt
SkÀlet Àr dels att landet Àr svÄrtillgÀngligt bÄde för politiker och journalister, dels att kriget i sig Àr komplext, med inblandning av regionala stormakter som Saudiarabien och Iran, tror utrikesminister Ann Linde (S), som tar emot TT pÄ sitt arbetsrum efter att ha trÀffat sin jemenitiske motpart Ahmed Awad Bin Mubarak.
ââDet Ă€r sĂ„ mĂ„nga inblandade, det Ă€r en svĂ„r konflikt som inte Ă€r helt enkel att förklara, inte som "talibanerna Ă€r onda, de andra Ă€r goda", sĂ€ger hon.
Just Afghanistan, med talibanernas dramatiska maktövertagande och vÀstmakternas kaotiska evakueringsinsatser i augusti, har kastat ljus pÄ Europas oförmÄga att agera sjÀlvstÀndigt vid kriser i regionen. EU:s utrikeschef Josep Borrell vill nu att medlemsstaterna drar lÀrdomar, och föreslÄr en ny militÀr insatsstyrka som snabbt kan sÀttas in i liknande lÀgen, för att minska beroendet av amerikanskt stöd.
Linde: Fel vÀg
Initiativet ekar av den franske presidenten Emmanuel Macrons krav pÄ "strategisk autonomi", att EU ska göra sig mindre beroende av USA, bland annat genom satsningar pÄ ökad militÀr kapacitet.
En dÄlig idé, enligt Linde.
ââJag tror att det Ă€r fel vĂ€g att gĂ„. EU har sin styrka i diplomati, bistĂ„nd och politiska initiativ. Inte att vi skulle gĂ„ in med nĂ„gon slags militĂ€r, jag tror inte alls pĂ„ det, sĂ€ger hon.
DÀremot vill Linde se ett ökat EU-fokus pÄ lÀnderna runt Persiska viken, och tillsÀttandet av ett sÀrskilt GulfsÀndebud.
ââJag tror att EU mĂ„ste engagera sig mycket mer i Gulfregionen. Det Ă€r nĂ„got vi har drivit i flera Ă„r. Vi har inte fĂ„tt gehör Ă€nnu, men vi tar upp det hela tiden.
Svensk diplomat nytt sÀndebud
I augusti utnÀmnde FN:s generalsekreterare António Guterres den svenske diplomaten Hans Grundberg till sitt sÀrskilda JemensÀndebud, sedan britten Martin Griffiths inför sÀkerhetsrÄdet i juni besviket konstaterat att han misslyckats med sitt uppdrag.
ââDet Ă€r ett kvitto pĂ„ Sveriges betydelse, att FN valde en svensk att eftertrĂ€da Griffiths. Jag hoppas att det ska ge ny energi till förhandlingarna, sĂ€ger Linde, som sjĂ€lv besökte Jemen tidigare i somras, dĂ„ utsĂ€nd av EU.
TT: Vad talar för att Grundberg kommer att lyckas bÀttre?
ââDels engagerar sig amerikanerna nu vĂ€ldigt starkt, bĂ„de politiskt och diplomatiskt finns ett stort intresse, vilket givetvis spelar roll. Dels sĂ„ finns det en krigströtthet, saudierna sĂ€ger i princip helt öppet att de vill att kriget ska avslutas, och det finns ocksĂ„ andra lĂ€nder som har dragit tillbaka sina styrkor för att de inte vill vara med lĂ€ngre.
ââIbland kommer man till en punkt efter mĂ„nga Ă„rs krigande dĂ€r sidorna tröttnar. Kostnaderna blir för stora. Men sĂ„ lĂ€nge de tror att de kan vinna Ă€r de kvar.