Förr i tiden hade det socialdemokratiska Socialistpartiet (PS) presidenter som François Mitterrand och François Hollande vid makten. Konservativa Republikanerna (LR) hade Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy.
I Är hette presidentkandidaterna Anne Hidalgo för PS och Valérie Pécresse för LR.
Hidalgo, borgmÀstare i Paris, fick nöja sig med 1,7 procent av rösterna medan Pécresse slutade pÄ 4,8.
FrankrikekÀnnaren Carina Gunnarson Àr forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Institutet för framtidsstudier. Hon sÀger att fransmÀnnen verkar ha röstat pÄ den de tror har bÀst chans i andra omgÄngen redan i första omgÄngen, till skillnad frÄn tidigare val.
ââMan Ă€r mer taktiska inför andra omgĂ„ngen och rösterna har koncentrerat sig pĂ„ de tre huvudkandidaterna, sĂ€ger hon till TT.
Stort fall
Hidalgos parti var redan marginaliserat för fem Är sedan, dÄ PS fick drygt 6 procent av rösterna i första omgÄngen, men för Pécresses parti Àr fallet enormt. LR fick ÀndÄ 20 procent av rösterna 2017.
Hon sÀger att polariseringen som valresultatet 2017 indikerade har bekrÀftats i och med valet 2022.
ââDet nya partilandskap man sĂ„g redan 2017 har stĂ€rkts. Det Ă€r (sittande presidenten) Emmanuel Macron i mitten, (Marine) Le Pen till höger om Republikanerna och (Jean-Luc) MĂ©lenchon till vĂ€nster om Socialistpartiet, sĂ€ger Gunnarson.
De avgörande frĂ„gorna i valet har varit de ekonomiska och sociala frĂ„gorna, inte sĂ€kerhetspolitiken â trots kriget i Ukraina.
"Brett missnöje"
LR-kandidaten Pécresse har backat i opinionen under valrörelsens gÄng. Möjligtvis dÄ tidigare presidenten och partikollegan Sarkozy inte riktigt har uttalat sitt stöd för henne.
ââDet har uppenbarligen pĂ„verkat. Samtidigt har det varit flera kandidater som har konkurrerat pĂ„ högerkanten. Hon har varit klĂ€md mellan Le Pen, (ytterhögerkandidaten Ăric) Zemmour och Macron, sĂ€ger Gunnarson.
Socialistpartiet har inte lyckats förvalta sin stÀllning bland arbetarvÀljare, sÀger hon.
ââDe har uppfattats som alldeles för intellektuella. MĂ©lenchon har en annan trovĂ€rdighet bland arbetarvĂ€ljare, som ocksĂ„ lockas av Le Pen.
Hon sÀger att utvecklingen mot söndagens resultat började redan under 1980- och 90-talet. Att missnöjet mot den politiska eliten nu har visat sig i valresultatet.
ââDet Ă€r ett mycket mer polariserat Frankrike Ă€n nĂ„gonsin tidigare.
Ta striden
EU-minister Clément Beaune skyller storpartiernas tillbakagÄng delvis pÄ deras arrogans.
ââDe har glömt vad de en gĂ„ng föreslog för folket. De har trott att de kan övertyga bara med hjĂ€lp av sin historia, sĂ€ger Beaune till TT pĂ„ Emmanuel Macrons valvaka i Paris.
Enligt Beaune handlar det ocksÄ om att vÄga stÄ upp för sina vÀrderingar.
ââVad Emmanuel Macron kĂ€nde redan för fem Ă„r sedan var att det fanns en stark extremhöger som mĂ„ste hanteras, genom att vara pro-europeisk, inkluderande och klimatvĂ€nlig. Det Ă€r en varning om att vi mĂ„ste kĂ€mpa för vĂ„ra demokratiska vĂ€rderingar, anser Beaune.