Nu ska senaten avgöra om Trump Àr skyldig

Eggade USA:s förra president sina anhÀngare att genomföra den dödliga stormningen av kongressen i januari? PÄ tisdag inleds den andra riksrÀttsprocessen mot Donald Trump i senaten.

AnhÀngare till den dÄvarande presidenten Donald Trump deltar i ett massmöte i Washington DC den 6 januari, före den vÄldsamma stormningen av kongressen.

AnhÀngare till den dÄvarande presidenten Donald Trump deltar i ett massmöte i Washington DC den 6 januari, före den vÄldsamma stormningen av kongressen.

Foto: John Minchillo/AP/TT

Utrikes2021-02-07 08:03

"Han samlade en folkmassa i Washington, piskade upp deras raseri och avfyrade dem, likt en laddad kanon, nedför Pennsylvania Avenue."

Stycket Äterfinns i slutet av den 80 sidor lÄnga framstÀllan som Demokraterna i representanthuset publicerat inför riksrÀttsprocessen. I den plÀderar de för att Trump, och Trump ensam, bÀr ansvar för den vÄldsamma attacken mot kongressen den 6 januari. Detta bland annat genom att framhÀrda med osanna pÄstÄenden om valfusk.

Trumpsidan har ocksĂ„ meddelat sin instĂ€llning. I en kortare inlaga, 14 sidor lĂ„ng, hĂ€vdar den att det Ă€r grundlagsvidrigt att stĂ€lla en president som redan avgĂ„tt inför riksrĂ€tt – nĂ„got juridiska experter Ă€r oeniga om.

Trumps advokater pÄstÄr ocksÄ att den dÄvarande presidenten var i sin fulla rÀtt att ifrÄgasÀtta valresultatet, med hÀnvisning till hans grundlagsskyddade yttrandefrihet.

MÄnga timmars bevisföring

NÀr processen drar igÄng vid lunch lokal tid pÄ tisdag Àr dock "Äklagarsidan" först ut. Det innebÀr att de nio processledare, som representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi utsett, fÄr ordet först. De leds av Marylanddemokraten Jamie Raskin.

Den finns bara en Ätalspunkt, den lyder "anstiftan till uppror" och röstades igenom av representanthuset den 13 januari. Men att gÄ igenom den 80 sidor lÄnga bevisföringen lÀr ta mÄnga timmar och vÀcka starka kÀnslor.

NÀr det Àr gjort Àr det Trumpsidans tur att ge sin syn pÄ saken, nÄgot som fÄr ta lika mycket tid i ansprÄk. Det blir lÄnga dagar för de 100 senatorerna, enligt en gammal regel mÄste de jobba sexdagarsveckor under riksrÀttsmÄl.

Leahy styr

NÀr bÄda sidor hÄllit sina inledningsplÀderingar Àr det sÄ senatorernas, domarnas, tur att stÀlla frÄgor. DÀrefter beslutar kammaren om vittnen ska kallas, nÄgot som vÀntas ske eftersom Demokraterna styr senaten. Redan pÄ förhand har Jamie Raskin bett att Donald Trump ska lÀmna ett edsvuret vittnesmÄl, nÄgot hans advokater avfÀrdat dÄ de anser att rÀttegÄngen Àr "författningsvidrig".

Först nÄgon gÄng efter det att vittnen hörts det blir det aktuellt att rösta om skuldfrÄgan.

Hade Donald Trump varit kvar i Vita huset hade rÀttegÄngen letts av Högsta domstolens chefsdomare John Roberts. Nu blir det istÀllet senatens lÀngst sittande demokrat, den 80-Ärige Vermontsenatorn Patrick Leahy, som axlar uppdraget.

Hur lÄng tid rÀttegÄngen tar Àr svÄrt att sÀga. FjolÄrets riksrÀttsprocess var över pÄ knappt tre veckor, men dÄ styrdes senaten av Trumps parti Republikanerna.

Pressad agenda

Samtidigt Àr det inte i Demokraternas intresse att dra ut alltför lÀnge pÄ processen, om de inte bedömer att de har den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för fÀllande dom. Senaten har annat brÄdskande pÄ sitt bord, som att frÄga ut och godkÀnna president Joe Bidens ministrar och hantera det ekonomiska nödhjÀlpspaket han lagt fram.

Och det finns tecken pÄ att Trump frias. Hela 45 senatorer, samtliga av dem republikaner, röstade nyligen för att riksrÀttsÄtalet skulle avfÀrdas som grundlagsvidrigt. BehÄller de sin instÀllning blir det omöjligt för Demokraterna att samla ihop de 67 röster som krÀvs för att fÀlla om alla senatorer Àr pÄ plats.

Genom rÀttegÄngen skriver Donald Trump oönskad historia som den första president att stÀllas inför riksrÀtt tvÄ gÄnger. Den förra processen inleddes i december 2019 och rörde anklagelser om att han pressat Ukrainas ledning för egen politisk vinning. Den tog knappt tre veckor och slutade i ett friade.

Fakta: Stormningen av kongressen

Den 6 januari samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀsta president.

I Washington DC hade samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte pÄ temat "RÀdda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade kongressbyggnaden Kapitolium och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talmannen Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.


Fakta: RiksrÀtt i USA

RiksrÀttsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trÀdde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion stÄr att "representanthuset ensamt har makt att stÀlla (nÄgon) inför riksrÀtt". I den tredje sektionen slÄs fast att enbart senaten har rÀtt att pröva sÄdana fall.

Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjÀnstemÀn och domare stÀllas inför riksrÀtt.

NÀr det gÀller presidenten kan denne avsÀttas av kongressen om han eller hon döms för "förrÀderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Formella riksrÀttsanklagelser lÀggs sÄledes fram av representanthuset. För att kunna göra det krÀvs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsÀtta presidenten krÀvs sedan att tvÄ tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för.

Ingen amerikansk president har blivit avsatt pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrĂ€ttsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

KĂ€llor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om