Patrick Trädgårdh, Sjöräddningssällskapet
Anropet från den så kallade haveristen, Roland Strömbäck kom klockan 03.30 under natten mot tisdag den 1 juli.
– När vi kom dit hade pråmen redan slagsida och luckorna där man kan komma åt för att pumpa upp vatten, var redan under ytan, berättar Patrick Trägårdh.
I NSD:s artikel den 3 juli sade Roland Strömbäck: "Sjöräddningen hade inte ens en pump", en uppgift som är helt felaktig, förklarar Patrick Trädgårdh.
– Vi har absolut pumpar, vi har både en länspump men också möjlighet att suga vatten via våra båtmotorer, som är ännu kraftigare. Det blir väldigt olyckligt om folk tror att vi inte har möjlighet att hjälpa till med det, säger han.
Sjöräddningssällskapets Patrick Trädgårdh vill förtydliga att sjöräddningen har pumpar, som de kan hjälpa till med. Men i det här fallet gick det inte.
I det här fallet fanns det dock inte mycket att göra, som tidigare beskrivet, eftersom pråmens manlucka redan hamnat under vattenytan.
– Vi kan inte riskera våra liv för att rädda privat egendom, vår primära uppgift är ju att rädda liv, säger Trägårdh.
Han vill också betona att Sjöräddningssällskapet är en idéell organisation som jobbar helt utan ersättning.
Patrick Trägårdh och hans kollega var på plats i ungefär två timmar, klockan 05.41 tisdag morgon sjönk pråmen.
– VI kontaktade JRCC, alltså sjö- och flygräddningscentralen ganska direkt efter att vi anlänt till platsen 04.40, och frågade om Kustbevakningen hade möjlighet att komma dit med sitt stora fartyg, som har lyftkapacitet, säger Patrick Trägårdh.
Kustbevakningen har inlett en förundersökning om brott efter pråmolyckan, eftersom diesel läckte ut vattnet.
Den möjligheten fanns inte eftersom det fartyget befann sig på annan ort söderut.
– När pråmen sjönk blev vårt fokus att plocka upp grejer som låg och flöt i vattnet. Det var tross, stolar, pallar, diverse bråte. Jag kände mig också jätteorolig för dieseltankarna som fanns på pråmen, det var två stycken á 1500 liter.
Patrick Trägårdh har miljösaneringsutbildning inom Sjöräddningssällskapet och har vid sidan av att rädda liv ett stort fokus på att skydda den marina miljön.
Sjöräddningssällskapet. Bilden föreställer inte den båt som finns i området kring Umeå.
"Det kändes hemskt, fruktansvärt att det skulle behöva gå så långt att den försvann ner i djupet", säger Patrick Trädgårdh som bevittnade pråmen förlisa under natten till tisdag.
– Det kändes hemskt, fruktansvärt att det skulle behöva gå så långt att dieseltankarna skulle försvinna ner i djupet, säger han.
Han beskriver att det luktade starkt av diesel och från sjöräddningens båt såg han diesel breda ut sig över vattenytan, 250-300 meter från pråmen.