Bönen

Bönsöndagen
Herre lär mig att bedja, ge mig bönens Ande. Det var en bön som jag hörde ofta i mitt hem. Min pappa hade alltid den på sina läppar innan han började bedja. Jag märker att det har gett mig själv en läraktig inställning till bönen. Jag behöver hjälp med att be. I mig själv vet jag inte alla gånger hur det är bäst att bedja. Men då är det gott att få viska: "Herre lär mig att be, ge mig bönens Ande".
Paulus som själv borde vara en mästare i att be, han utbrister i Romarbrevet: "Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord, och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill".
I Efeserbrevet 3:14-21, dagens episteltext, ber Paulus en storslagen bön. Han ber för dig och mig att vi ska kunna förstå "längden och bredden, höjden och djupet av Guds kärlek". Och denna bön ber han fastän han sitter fängslad i Rom. Han vet att hans bön inte är begränsad av tid och rum. Den når bortom alla gränser och bojor, och är mäktigt verksam inför Gud.
Aposteln säger på ett annat ställe i Bibeln att bönen är ett mäktigt vapen som har makt inför Gud att bryta ner fästen. "Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud".
Gud lär mig att bruka bönens vapen i denna tid, så att tankebyggnader som reser sig upp mot kunskapen om din Son bryts ner och varje tanke får bli en lydig fånge hos Kristus.
I bönen finns också en stor möjlighet till överlåtelse. "Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus."
Var välsignad i Kristi Jesu namn!