Datafrysning är ett sätt att säkra digital bevisning vid brottsmisstanke. Det innebär att bland annat konversationer, användaruppgifter och bilder kan sparas, även om användaren raderar dem.

Enligt Europarådets konvention om it-brottslighet, som Sverige skrev under 2001, ska frysning kunna begäras mellan olika länder

Trots det har de lagändringar som krävs för att andra länder ska begära frysning i Sverige inte genomförts – 18 år senare – vilket kritiseras av polis och åklagare.

Vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker inte vi hjälpa dig, säger åklagare Emelie Källfelt till P1-programmet I lagens namn.

Detta har redan hänt, enligt Bosse Norgren vid nationellt it-brottscentrum.

Vi skickade en begäran om att de skulle frysa ett konto på en rumänsk server och de svarade att det tänker vi inte göra, för vi har försökt få hjälp av er men får inte det, säger han.

Regeringen lovade förra mandatperioden att rätta till problemet. P1 har sökt ansvarig minister Mikael Damberg i en månad utan svar. Via sin pressekreterare meddelar han att arbetet pågår, men att det inte finns någon tidsplan.