72 procent av samtliga förpackningar av olika material återvanns under 2017, vilket innebär att Sverige med god marginal klarar det uppsatta målet på 55 procent. De flesta förpackningsslag överskrider med råge målen, som är lågt satta. De nationella målen för återvinning ska dock höjas rejält 2020 för de flesta material.

Vi blir allt bättre på att bära i väg skräpet så att det blir till nytt material – utom när det gäller plastförpackningarna. Andelen återvunna förpackningar har minskat från 47 procent 2016 till 44 procent 2017.

Ingen vill ha plasten

Problemet är att råvaran återvunnen plast inte efterfrågas. Det är fortfarande för billigt att använda plast som tillverkats av fossila material jämfört med att använda den återvunna, säger Petra Selander, handläggare på Naturvårdsverket.

Dessutom är det ofta svårt för konsumenter att veta hur olika förpackningar ska återvinnas, vilket gör att de kan hamna i den vanliga soppåsen i stället för i återvinningen, förklarar hon.

Hon ser just plastförpackningarna som de mest problematiska förpackningsbovarna.

Plast kan vara så mycket, det är flera olika material med olika egenskaper, säger Petra Selander.

Håkan Ström, pressansvarig på Förpacknings- och tidningsinsamling som ansvarar för att förpackningarna kommer tillbaka, tycker dock inte att minskningen för den återvunna plasten är så förvånande.

Återvinningsbeteende

Jag vill börja med att konstatera att plaståtervinningen är långt över målet på 30 procent, och siffrorna för återvinningen fluktuerar lite över åren. Beteendet för återvinning finns där hos konsumenterna, det ser vi på de övriga förpackningsslagen, säger han.

Han tycker att det blir allt bättre. Vi återvinner mer totalt, även om just plasten dippar nu. Producenterna blir bättre på att tillverka förpackningar som kan återvinnas, och lär sig mer om design för kretslopp.

Vi har träffat 400 personer i år från producenterna. Det får effekt, säger han.

Mycket av återvinningsdiskussionerna handlar om konsumenter, men frågan är hur företag agerar med förpackningar till exempelvis insatsvaror i industrin.

Jag vet inte om det gjorts någon studie av det. Men det finns nog inget företag som inte jobbar med hållbarhet i dag.

Skyldighet

Fast kommunerna behöver bli tydligare med att det faktiskt finns en skyldighet hos konsumenten att lämna förpackningar till återvinning, tycker han.

Men det hjälper förstås inte att bra säga att man är skyldig att lämna förpackningar till återvinning. Det måste också vara en samverkan mellan kommuner, konsumenter och företag, säger Håkan Ström.