Allergi som ett immunsystemets fobi. Så förklarar Agnes Wold, professor vid Göteborgs universitet, vad som får allergikers immunsystem att reagera på fullkomligt normala saker som björk, mjölk eller katter.
–Immunsystemet tror att det är något farligt fast det inte är det, säger hon.
Wold som är professor i immunologi och bakteriologi besökte Sunderby sjukhus i måndags som en del av en inspirationföreläsning inför projektet Födelsekohort Norr (se artikel nedan). Hon har under ett flertal år tittat på vad som gör oss allergiska. Allergi är en ny sjukdom, första diagnosen av hösnuva, eller ”sommarkatarr” som den då kallades, ställdes 1819 i England.
Minskad risk
Kopplingen mellan hygien och allergi har länge varit känd. Med hygien menas inte hur mycket eller lite man städar i ett hem utan vilka bakterier som man utsätts för. Redan 1926 gjordes en mätning i Schweiz där det framkom att av stadsbefolkningen var 1,2 procent drabbad av hösnuva medan på landsbygden var den siffran 0,24 procent. Runt år 2000 gjordes en liknande undersökning som visade att barn som växer upp på landsbygden, på gårdar som har jordbruk, har exempelvis elva gånger mindre risk att drabbas av astma än vad barn som visserligen också är uppvuxna på landet men i hem utan djur har.
–En uppväxt med djur skyddar mycket mot allergiutveckling, säger Agnes Wold.
Bakteriefloran
En annan faktor som är av intresse när man studerar miljöfaktorer som påverkar allergi är bakteriefloran i tarm och mun. På 70- och 80-talen hade barn som föddes i Sverige fått E-colibakterien i tarmfloran inom en veckas levnadstid. I dag kan det dröja upp till en månad innan barn fått E-colibakterien.
Förklaringen är, enligt Wold, renare förlossningssalar, att vi stannar kortare tid på BB, har mindre familjer och färre har husdjur.
–För att immunförvaret ska få stimulans krävs nya bakterier. Vi byter också våra stammar långsamt. Att ha många olika bakterier i tarmfloran vid en veckas ålder minskar risken för allergiutveckling.
Den bakterieflora föräldrarna har i munnen kan också skydda barnen från allergi. När forskare tittade på hur föräldrar rengör en napp som fallit på golvet innan de stoppar tillbaka den i munnen på barnet fann man en stor skillnad. Vissa föräldrar sköljde av den, andra kokade nappen och vissa stoppade den i sin egen mun och sög bort den smuts som hade kommit på nappen.
–Om föräldrarna suger av nappen får barnet åtta gången mindre risk att vara astmatiker vid 18 års ålder, säger Agnes Wold.
Risken att drabbas av eksem var tre gånger lägre.