Kring dessa frågor arrangerade IF Metall Norrbotten en konferens- och utbildningsdag på Sunderby folkhögskola på fredagen.
Medverkade gjorde LO-ekonomen Thomas Carlén, Stockholm, och de båda
S-riksdagsledamöterna Maria Stenberg, Arjeplog, som även är LO-distriktets ordförande, och Sven-Erik Bucht, Haparanda. Stenberg sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott medan Bucht är ledamot av finansutskottet.
Ingen kunde komma
IF Metall Norrbotten hade även bjudit in en företrädare för regeringspartierna, gärna någon riksdagsledamot från Moderaterna, men ingen hade haft möjlighet att medverka.
- Det är oroväckande att så många norrbottningar, inte minst ungdomar, är arbetslösa samtidigt som exempelvis gruvindustrin ropar efter arbetskraft. Problemet är att det är mycket ont om arbetskraft som har rätt utbildning, säger Lennart Thörnlund, ordförande i IF Metall Norrbotten.
De som saknar rätt utbildning har fått det ännu svårare att komma ut på arbetsmarknaden i och med jobb- och utvecklingsgarantins så kallade fas 3.
Effekter av fas 3
- En del arbetsgivare har förstått att de kan få betalt för att ta emot arbetskraft som är i fas 3. Varför betala löner när man kan få bidrag för att ta emot arbetslösa? Många av dem klarar av att göra fullgoda jobb och de omfattas inte av kollektivavtal, påpekar Lennart Thörnlund.
IF Metall och Socialdemokraterna i länet anser att det behövs riktade och starka insatser på utbildningsområdet. Utbildning ger resultat på lång sikt.
- Det fanns en tid när arbetsmarknadsmyndigheten pratade om matchning på ett sätt som lät lovande. Då handlade det om att få fram personer med rätt utbildning till de arbetet som fanns. Men någonstans på vägen gick den satsningen snett, konstaterar IF Metall Norrbotten.
Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken är helt missanpassad, anser Thomas Carlén:
- Regeringens lösning är att LO:s låglönegrupper, arbetslösa och sjuka ska pressa ner lönerna så att människorna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden i stället för att ge dem chansen att höja sin kompetens.
- Det finns två vägval: antingen att äta kakan nu eller att investera i infrastruktur samt utbildning och kompetensutveckling, säger Sven-Erik Bucht och hävdar att regeringen valt det förstnämnda alternativet.