Det finns barn som tillbringar sina första år bakom murarna och andra som bara träffar mamma eller pappa i besöksrummet.
– Att ha en förälder eller någon annan nära anhörig i fängelse är svårt för barn och ungdomar och vid högtider som jul kan saknaden vara extra stor. Många barn bär på en stor sorg, en enorm skam och en känsla av utanförskap och ensamhet.
Det säger Madelein Kattel. Hon jobbar på Bufff, en organisation för den som har en förälder, någon annan familjemedlem eller närstående i fängelse, häkte eller frivård.
Bufff har funnits i sexton år.
.
Barn och unga som inte får veta varför mamma eller pappa inte längre kommer hem riskerar att känna sig bortvalda eller övergivna.
– De kanske får veta att mamma eller pappa jobbar borta, kanske för att man inte orkar berätta eller för att inte kompisar eller skolan ska få höra sanningen. Men gör man så lämnar man samtidigt barnet med svåra tankar. Vad är så viktigt att mamma eller pappa inte kan komma hem? Varför kan jag inte ringa och prata med honom eller henne? säger Madelein Kattel.
Hennes råd är att alltid berätta, även om man får anpassa det man säger till barnets ålder.
– Fantasierna är alltid värre än verkligheten. Genom att få veta kan man också komma vidare. Vi hjälper till exempel barnen att skilja på person och handling. Man kan faktiskt älska någon som gjort något dumt.
.
Bufff jobbar med direkt stöd till barn och ungdomar, de finns på nio orter i Sverige och har en nationell stödtelefon. Organisationen håller också i barn- och ungdomsgrupper efter skoltid. Efter jul planerar de att starta en chatt.
– Vi finns för att stödja unga, men pratar mycket med föräldrar också – både de som är kvar hemma och de som sitter i fängelse. Vi utgår alltid från barnets bästa när vi resonerar om hur man kan hålla kontakten på avstånd. Ibland kanske man inte ska ha kontakt på ett tag. Det beror delvis på hur situationen såg ut innan frihetsberövandet. Det finns mycket att ta hänsyn till, säger Madelein Kattel.
Hur mycket kontakt ett barn har med den som sitter i fängelse beror också på avståndet.
– Man går inte efter närhetsprincipen när man placerar dömda personer, så det kan bli både dyrt och ta lång tid att resa till anstalten.
.
Vad oroar sig mindre barn för?
– Vissa tror i hemlighet att det är som i Pippi Långstrump, att fångarna får bo i en grotta och äta vatten och bröd. Det är svårt att koncentrera sig på att leka eller lära sig saker om man hela tiden är orolig, kanske vågar man inte ens berätta för någon om sina funderingar. Barn behöver få höra att personen i fängelse är trygg och har säng och tv och mat. Det brukar vara viktigt.
.
Äldre barn då?
– Många har sett amerikanska filmer med tuffa och hårda fängelsemiljöer och bär – kanske underliggande – med sig den oron. Därför är det viktigt med konkret information även för ungdomar. Och i dagens samhälle med all teknik är det ännu viktigare att vara ärlig. De läser sig till saker själva och på Flashback är det inte alltid så rumsrent.
.
Flera av de som jobbar på Bufff har egen erfarenhet av att ha någon nära i fängelse, tillsammans med adekvat utbildning.
Själv träffade Madelein Kattel som 17-åring en pojke på 4 år, vars båda föräldrar satt i fängelse.
– Jag var tillsammans med pojkens kusin och det blev så att han bodde hos mig en stor del av sin uppväxt så jag har mött många av funderingarna genom honom.