Hitta medicinen i kylen

Mataffärens mjölkkyl är fullproppad av fil och yoghurt med konstiga namn - acidophilus, bifilus och gefilus. På förpackningarna kan vi läsa att det är levande bakteriekultur i och att det ska lösa allt vad magproblem heter.

Vi har redan många miljoner probiotiska bakterier i tarmarna, men vi har ändå för få. Att äta hälsoyoghurt regelbundet skapar balans i magen mellan de snälla och dumma bacillerna.

Vi har redan många miljoner probiotiska bakterier i tarmarna, men vi har ändå för få. Att äta hälsoyoghurt regelbundet skapar balans i magen mellan de snälla och dumma bacillerna.

Foto: Jurek Holzer/Scanpix

Stockholm2008-12-02 06:00
Förr var det de åldrande männen och kvinnorna på yoghurtförpackningen som antydde att det här med yoghurtkultur var något magiskt som skulle göra under för kroppen. Men för några år sedan började fler och fler specialyoghurtar dyka upp. De hette saker på latin och lovade att skapa balans i kroppen. Alla dessa svåra ord antyder att det är så kallade probiotiska bakterier det handlar om. Probiotika är snälla tarmbakterier, små fighters som överlever den sura miljön i magsäcken och färdas vidare ner i tarmarna, där de växer till sig igen och motverkar de dåliga bakterierna.
- Vi har redan många miljarder av de här bacillerna i tarmarna, men troligen för få sorter. Det kan de här yoghurt- och filprodukterna hjälpa till med, säger Elisabeth Norin, docent på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet.
Renlighet boven i dramat
Att vi i dag har för lite bakteriesorter beror troligen på vår renliga livsstil.
- Vi har fått bättre hygien och levnadsstandard och får helt enkelt inte i oss de bakterier som magen och tarmarna behöver. På 40-talet hade svenska barn mer sammansatt bakterieflora i tarmarna än vad barn har i dag och vi tror att vårt moderna samhälle har rubbat bakteriebalansen i tarmarna. Bakterierna är våra bästa vänner, men när de hamnar i obalans blir hela kroppen i obalans.
Hur bra hälsoyoghurtar egentligen är debatteras friskt bland forskarna. Enligt Elisabeth Norin finns det studier som visar att bakteriekulturer kan påverka allt från immunförsvaret till magsår.
- De här probiotiska livsmedlen är inga läkemedel, men de är goda och nyttiga kosttillskott.
Variera mera
Elisabeth Norin tycker att man ska äta hälsoyoghurtarna även om deras gynnsamma effekter inte är helt bevisade. Även folk med laktoskänslig mage kan frossa i acidophilus, eftersom probiotiska bakterier oftast bryter ner laktosen.
I Elisabeth Norins kyl finns det en mängd bakterieberikade yoghurtar. Hon tycker nämligen inte att man bara ska välja en produkt och en bakteriesort, utan prova alla möjliga.
- Man ska se till att få i sig yoghurtbakterier från många olika håll. Själv går jag systematiskt tillväga i kyldisken, kollar vilken jag köpte senast och tar den bredvid. Vi ska ha alla olika sorters probiotiska bakterier i tarmarna, så det är bara att blanda och ge.
FAKTA Probiotika i mjölkkylen
Proviva: Företagets produkter innehåller probiotikan Lactobacillus plantarum 299v. Ska vara bra för de med stressmage (colon irritabile).
Cultura dofilus: Probiotiska livsmedel som innehåller Lactobacillus casei F19 och vissa produkter innehåller också Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium lactis.
Liva. Serie med frukt- och yoghurtdrycker som innehåller Lactobacillus reuteri protectis.
Verum hälsofil och hälsoyoghurt. Innehåller Lactococcus lactis L1A.
Milko fjällyoghurt. Innehåller acidophilus- och bifidusbakterier.
Valio yoghurt och fil. Innehåller acidophilus- och bifidusbakterier, samt Lactococcus lactis.
Valio Gefilus. Fruktdryck som innehåller Lactobacillus rhamnosus GG.
A-fil: Innehåller acidophilusbakterier i utspädd form.
Onaka: Innehåller bifidusbakterier i utspädd form.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om