Skakande granskning av Quick-morden
Dokumentären "Att skapa en seriemördare" visades i SVT2 i kväll. Granskningen av utredningarna, åtalen och morddomarna mot Thomas Quick ger en skakande bild av vad som hänt. Quick väntar nu på att få resning för de åtta mord han dömts för.
Experter, som granskat hans journaler, vittnar i programmet om att mängden medicin är extremt stor och att det ingenstans i världen finns något liknande dokumenterat.
Styrdes
Thomas Quick, som numera tagit tillbaka sitt gamla namn Sture Bergvall, berättar i dokumentären om hur psykoterapeuter, polis och åklagare - medvetet eller omedvetet - styrde honom vid vallningar och förhör.
Quick, som ansetts vara en av vår tids värsta massmördare, erkände under den flera år långa utredningen inte bara de åtta mord han dömts för, utan också ytterligare uppemot 30 mord i Sverige och Norge, mord som visat sig vara påhittade. Han hävdar i programmet att han under stark påverkan av mediciner erkände, för att bli känd och för att få mer medicin.
Han har nu tagit tillbaka sina erkännanden och krävt resning i samtliga åtta mordfall han fällts för, bland annat mordet 1976 på den då 15-årige Charles Zelmanovits från Piteå och elvaårige Johan Asplund i Sundsvall.
Skeptiska anhöriga
Johan Asplunds föräldrar har aldrig trott på Quicks erkännande och har själva väckt enskilt åtal mot en person som de anser kidnappade och mördade Johan, som försvann 1980.
Även Charles Zelmanovits anhöriga har uttryckt skepsis inför erkännandet och domen mot Quick. "Jag tror inte att Thomas Quick dödade min bror", sa bland annat hans bror Frederick i en intervju i PT 2006.
Riksenheten för polismål har beslutat att granska hela det omfattande utredningsmaterialet för att utröna om någon polis eller åklagare begått något fel.
Så jobbar vi med nyheter