I ateljén hemma hos Thyra finns stora lådor med gamla lakan, dukar, knappar, spetsar och pärlor. Tanken är att allt ska få liv igen. Bli kuddar, lampor eller smycken.
När Ebba och Thyra, Brusewitz Design, skapar en ny design börjar det alltid med att de plockar i lådorna. De tar de bästa bitarna och bygger upp en idé utifrån vad de hittar.
Inspirerande tyger
En kudde kan vara en blandning av ett monogram från ett lakan, en handduk och en korsstygnstavla toppat med ett par skira spetsar.
- Materialen är så inspirerande i sig. Idéer till nya saker är aldrig ett problem, säger Thyra.
År 2003 startade de verksamheten. Då var också Ebba och Thyras mamma med. Egentligen bygger de bara vidare på en tradition av textilt hantverk som funnits i släkten. Mamman var nämligen textillärare.
- Det fanns alltid tyg att klippa i och vi fick använda symaskinen tidigt, säger Thyra.
Skickliga förebilder
Också farmor, som gick Konstfacks textillinje på 1930-talet, är en förebild. Liksom mormor med sina välmanglade lakan. Eftersom ingen av systrarnas textila hjältinnor är i livet har de tagit över stafettpinnen.
Företaget Brusewitz Design expanderade förra året, i en tid när många tilltalas av det återvunna och trenderna har dominerats av tillbakablickar. Men inredningsföretaget kan inte bli hur stort som helst. Varje pryl som Ebba och Thyra designar är nämligen unik och tillverkad i Sverige.
- Vi skulle inte ens kunna göra två exakt likadana kuddar. Vi har ofta bara en duk, ett monogram och en spets av varje. Men det är bara bra. Det ska vara spännande att packa upp ett paket som kommer från oss, säger Ebba.
Gamla textilier har tidigare slumpats ut för ingenting på loppisar, men systrarna Brusewitz menar att det börjar vända. De märker att många kunder har respekt för hantverket på ett annat sätt än tidigare.
- Vi kan ta betalt för det vi gör. Alla kanske inte unnar sig en handsydd kudde, men jag upplever ändå att de flesta förstår att det måste kosta mer än en serietillverkad, säger Ebba.
Många gillar att bara stå och titta på kuddarna. Ibland känner någon igen något av mönstren från sin barndom. Ebba och Thyra är måna om att klippa i tygerna med respekt.
- Vi vill att det ska bli vackert. Vi är inte intresserade av att skämta bort det vi gör, utan det ska vara fint och omsorgsfullt gjort, säger Ebba.