Ännu en månad med sena löner – tidigare Northvoltanställda tvingas be om uppskov med att betala sina räkningar.
Trots den statliga lönegarantin väntar flera tidigare Northvoltanställda fortfarande på sin lön för april.
– Lönen skulle ha kommit den 25 april. Många av oss har knappt en krona kvar på kontot och det är tufft, säger en tidigare anställd som Norran träffar.
Hon vill vara anonym. Vi väljer att kalla henne Ida. Hon är en av en handfull tidigare Northvoltanställda som larmat till Norran om fortsatt uteblivna löner. De är alla starkt kritiska till Northvolts konkursförvaltare.
At betala fortlöpande räkningar har blivit ett gissel för många, berättar Ida. De måste ständigt kontakta hyresvärdar och andra fordringsägare för att be om uppskov med att betala.
Löner för nuvarande anställda och permitterade hanteras separat. Aktivt anställda får sin lön av konkursboet medan permitterade får sin lön via den statliga lönegarantin, som behandlas av Skatteverket.
Detaljer om vem som har rätt till ersättning och hur mycket tillhandahålls av konkursförvaltaren – som alltså spelar en betydande roll i sammanhanget.
Skatteverket kontrollerar sedan uppgifterna och betalar ut lönegarantin.
Ida är frustrerad över fördröjningen:
– Jag förstår att det är många människor att ta itu med, men det visste förvaltaren innan de tackade ja till uppdraget. Det finns ingen ursäkt för hur illa det här har skötts.
Men det är inte bara sena utbetalningar som skapar irritation och stress.
– Det är så mycket som blivit fel, datumen på mitt senaste anställningsbevis var fel. Och där stod att jag jobbat minustimmar. Och arbetsgivarintyg saknas också, vilket behöver lämnas till a-kassan senast den 1 maj.
Hanna känner extra mycket för sina tidigare kollegor som kommer från länder utanför Europa. ”De vet inte var de ska ta vägen”.
Ida är bara en av flera tidigare Northvoltanställda som hört av sig till Norran de senaste dagarna. De är alla kritiska till konkursförvaltarens arbete.
Ida, som är svensk medborgare, påpekar att hon ändå har en tryggare sits än många andra. En person har berättat för henne att hennes semesterersättning har uteblivit helt.
– Hon väntade sig 58 000 kronor, men fick bara några hundra.
Många lider inte bara av den ekonomiska stressen av att inte kunna betala sina räkningar, utan också av en oro över framtiden – och vart de ska ta vägen.
En annan anställd är kritiskt till hur kommunikationen från konkursförvaltaren fungerat.
– Dels har jag aldrig fått svar på ett enda mejl jag skrivit, dels har flera inte fått information överhuvudtaget – eftersom de fortsatt mejla till ex-anställdas Northvoltsmejl.
Mejl som de uppsagda inte längre har tillgång till.
– Det vet konkursförvaltaren, som ju bett oss uppge vår privata mejl av just den anledningen.
Ida instämmer i kritiken och säger att den mesta information de får kommer från IF Metall. Förra veckan informerade facket exempelvis om löneförseningen – att den kunde vara ytterligare två veckor bort.
– Nu finns oron att detta kan vara en underdrift – på grund av den pågående deklarationssäsongen.
Skatteverket är beroende av uppgifter från konkursförvaltaren för att kunna betala ut lönerna. ”Men uppgifterna är ofta felaktiga”, säger Hanna.
I ett mejl skriver en anställd: ”De enda som har fått sin aprillön är de som fortfarande arbetar på Northvolt för förvaltaren. Det är löjligt, eftersom dessa förseningar förgör många ex-Northvoltare ekonomiskt. Vissa av oss undrar till och med om förseningar ens kan vara lagliga?"
Konkursförvaltaren Mikael Kubu ställer inte upp på en intervju via telefon men svarar via mejl att konkursförvaltningen arbetar så skyndsamt de bara kan för att fatta alla nödvändiga beslut: ”Under den hittillsvarande tiden har det fattats nästan 10 000 lönegarantibeslut för de anställda. Ytterligare beslut fattas dagligen”.
Om kritiken som rör bristande information säger han att detta skett via flera kanaler, både muntligt och skriftligt. I vissa fall har HR-avdelningen hållit i möten som spelats in och publicerats på Northvolts intranät. Konkursförvaltaren har också fortlöpande lagt ut information via sin hemsida, enligt honom.
Man har även kunnat skicka sina frågor till HR genom ett så kallat ”ticketsystem”, förklarar Mikael Kubu. Upplägget är då att HR-avdelningen i första hand ska besvara frågorna. Om HR inte har svaret går frågan till konkursförvaltaren. Men det rör sig om många anställda med många frågor i många kanaler, påpekar Mikael Kubu, vilket gör att processen kan ta tid: ”Det kan noteras i sammanhanget att HR hittills hanterat nästan 1 100 inkomna e-postmeddelanden.”
Mikael Kubu, konkursförvaltare.
På frågan om felaktigheter i lönegarantiutbetalningar, svarar Kubu att sådana justeras senare, efter utredning, genom ”kompletterande lönegarantibeslut”:
”HR-avdelningen sammanställer alla inkomna uppgifter om eventuella felaktigheter och skickar dem till konkursförvaltningen.”
Beslut om lönegarantin är en ”administrativ process som tar tid”, fortsätter Mikael Kubu: ”Innan konkursförvaltningen får underlag från respektive bolag behöver rådatan tas ut från systemleverantören, gås igenom och stämmas av samt hanteras av HR-avdelningen. Därefter erhåller konkursförvaltningen nödvändiga uppgifter som kontrolleras varefter lönegarantibeslut fattas. Först därefter laddas lönegarantibesluten upp i Skatteverkets system. Det är Skatteverket som slutligen kontrollerar besluten innan Skatteverket verkställer själva utbetalningen. Lönegarantibeslut grundas på det underlag som förvaltningen får från respektive bolag.”