Det bör påpekas direkt, de särskilda Aspergerklasserna på Solanderskolan i Öjebyn tillhör inte särskolan och berörs alltså inte av den nya lagen. Likheterna med särskolan är att skolmiljön är lugnare och bedrivs i mindre grupper med ordentliga pedagogresurser.
Lugn och ro
- Men att flytta Pontus till en vanlig klass skulle aldrig gå. Han klarar inte mycket folk och att sortera alla intryck. Han behöver lugn och ro och tydliga rutiner.
Johanna Norin minns hur det var innan Pontus fick sin diagnos. Han var mycket utåtagerande och drabbades av ständiga ångestattacker. Det sista året i vanlig klass var Johanna tvungen att komma till skolan otaliga gånger.
- Skolan hade inte resurser att hjälpa honom. Det var en hemsk tid. Jag var tvungen att ta ledigt från jobbet de två sista månaderna av fyran.
Anpassad skolmiljö
Efter två års utredning fick Pontus diagnosen klassisk Asperger och fick börja femman i Aspergerklassen. Den anpassade skolmiljön har fungerat gynnsamt och med hjälp av medicin har Pontus blivit lugnare och mer koncentrerad.
- Pontus är intelligent, men behöver mycket stöd. Hans stora mål är att programmera tv-spel och det borde vara möjligt. Han är smart och kan mycket. Vi hoppas att han kan läsa till det på gymnasiet, säger Johanna Norin.
Krävs resurser
Asperger syndrom är en form av autism. Elever som har autism och går på särskolan har ofta en utvecklingsstörning. Det gäller dock inte alla och det är alltså dessa som inte ska tillhöra särskolan. Det är individuellt hur de ska klara övergången till vanlig grundskola, men många nedsatta funktioner har de gemensamt med de som har diagnosen Asperger.
- En del kanske klarar vanlig skola om de får stöd, men jag tror att de flesta får det svårt. Det krävs nog både rätt förutsättningar och ordentligt med resurser, säger Johanna Norin.