Forstern Bosco, 7 år, och Settern Figo, 5 år, är familjens första hundar. Ted och Margareta Nilsson och deras barn Liam, 8 år, Saga, 10 år, och Emil, 16 år, delar alla på ansvaret.
- Vi tycker att det är bra för barnen att växa upp med hundar. Lära sig ta ansvar och att visa hänsyn genom att ta hand om en annan individ, även om det inte är en människa, säger Margareta Nilsson.
Vuxnas ansvar
Hundarna används både till jakt och som draghundar. Samtidigt är de viktiga sällskapsdjur.
- Vi valde inte ras efter att den var söt utan ville tänka efter vad vi skulle använda den till och hur vi ville att den ska vara. Vi ville ha en hund som kunde följa med överallt och som man kan träna med, säger Margareta Nilsson.
Som för många andra familjer med hund var barnen som mest engagerade när hundarna var valpar.
- Första veckorna slogs barnen nästan om vem som skulle få gå ut med valparna, men det avtog sen, säger Margareta Nilsson.
"En frihet"
Många tycker att man blir bundna om man har hundar, men för familjen Nilsson är det tvärtom.
- För oss blir det som en frihet och det möjliggör mycket eftersom vi är ute mycket. De följer med på jakt och åker skidor. Men är man någon som gillar att resa utomlands mycket så sätter det ju såklart käppar i hjulet, säger Margareta Nilsson.
Barnen tar själva mycket ansvar för hundarna.
- Vi ger dem mat och vatten. Och går ut med dem ibland, säger Liam.
Margareta Nilsson tror att hundarna betyder mer än vad barnen förstår själva.
- Barnen lär sig ta ansvar och hur man är mot andra. Om man lär sig att ta hand om och vara snäll mot en hund då får man kanske lite lättare att skapa empati för andra människor också, säger Margareta Nilsson.
Ett liv med hundar känns numer som en självklarhet för familjen Nilsson
- Vi har börjat fundera på en till hund. Bosco börjar bli lite gammal nu, säger Margareta Nilsson
Barnen har också svårt att tänka sig en vardag utan sina favorithusdjur.
- Jag vill ha en bulldog när jag flyttar hemifrån, säger Emil.
- Jag vill nog ha en papillon, säger Saga.