I mitten av november kommer det första mötet att hållas mellan fastighetsägaren och Domstolsverket, som initierat renoveringsarbetet.
– De vill förnya lokalerna lite och göra lite uppfräschningar. Det handlar om en del uppdateringar med modern teknik, säger Andreas Wallstén, vd för Wallsténhus.
Han är tydlig med att det inte är fråga om att tingssalen ska rivas ut.
– Nej, den är ju fantastiskt fin och ska absolut bevaras som den är. Jag vet inte så mycket om vad Domstolsverket har tänkt sig, det får vi höra när vi ses i november, säger Wallstén.
Stadsarkitekten Florian Steiner konstaterar att tingshuset har ett uppenbart kulturhistoriskt värde, men att det helt saknar skydd i detaljplanen.
– Detaljplanen är från 1966, då var inte tingshuset särskilt gammalt. Det togs i bruk 1951. Tingshuset är en riktig profilbyggnad i stan och ett fint exempel på modern arkitektur från sin tid, säger Steiner.
Han förklarar också att det sannolikt inte är någon slump att tingshuset ligger där det ligger.
– Det ligger i anslutning till andra institutionsbyggnader så som kyrkan, skolan och även stadshotellet. Byggnaden har en dignitet som gör att den förtjänar någon form av skyddsbestämmelse, säger Florian Steiner.
Men att Q-märka hus, som det numera heter, är mycket kostsamt.
– Ja, ett detaljplanearbete kostar flera miljoner. Det är sådant som görs om plankrav uppstår, säger han.
Det finns däremot allmänna bestämmelser i plan- och bygglagen som alla fastighetsägare måste förhålla sig till.
– Man ska förhålla sig till allmänna varsamhetsbestämmelser, det betyder att alla åtgärder ska göras med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde, säger Florian Steiner.
Tingshuset i Piteå var en självständig enhet, alltså en tingsrätt, fram till 2002 då det omvandlades till tingsställe och infogades i Luleå tingsrätt. När den byggdes 1951 skräddarsyddes den för ändamålet. Tingssalen, expeditionen, väntrummet och ett antal arbetsrum fördelades både på bottenplan och på det övre planet. Väster om tingssalens övre del inreddes också en bostad, troligen åt vaktmästaren.
2003 flyttade Kultur och fritidsförvaltningen in i den norrgående flygeln, vars övre plan upptogs av häradshövdingens bostad fram till 1970-talet.
