Malmö klättrar från femte till första plats och blir Årets Arkitekturkommun 2019. Örebro kniper andraplatsen och Borås är trea. Kommunerna i topp lyckas kombinera ett förhållandevis högt bostadsbyggande med goda villkor för att utveckla arkitekturen. Det visar en rapport som Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund har låtit ta fram.

– Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att bygga tillräckligt med bostäder och att skapa livsmiljöer där människor vill bo och mår bra. Ett gott samarbete mellan arkitekter och kommuner är nödvändigt för att det ska bli verklighet. Därför lyfter vi för tredje året i rad fram de kommuner som lyckas allra bäst, säger Tatjana Joksimović, ordförande Sveriges Arkitekter.

Utmärkelsen Årets Arkitekturkommun bygger på två olika komponenter. Ett index som grundas på enkätsvar från Sveriges Arkitekters medlemmar, där de bedömt hur bra kommunen arbetar med arkitektur. Och en del där offentlig statistik värderar kommunerna utifrån förmågan att planera byggande i relation till befolkningsutvecklingen.

– Den bostadspolitiska debatten handlar till stor del om hur vi ska bygga mer för fler – och det är naturligtvis viktigt. Men vi måste också prata mer om vad vi faktiskt bygger och hur vi tillsammans skapar en attraktiv arkitektur. Det har varit en självklar fråga för HSB ända sedan starten för snart 100 år sedan, säger Pernilla Bonde, vd HSB Riksförbund.

De 20 högst placerade arkitekturkommunerna (sammanvägt indexvärde inom parentes):

1. Malmö (77,9)

2. Örebro (75,9)

3. Borås (75,2)

4. Norrköping (75,0)

5. Upplands Väsby (74,0)

6. Järfälla (71,9)

7. Växjö (71,1)

8. Lund (70,8)

9. Tyresö (70,5)

10. Karlstad (70,5)

11. Stockholm (70,0)

12. Uppsala (69,8)

13. Landskrona (69,8)

14. Nacka (69,3)

15. Umeå (69,2)

16. Täby (69,1)

17. Simrishamn (67,8)

18. Piteå (66,5)

19. Linköping (65,5)

20. Kungälv (65,5)

Om Årets arkitekturkommun: Årets Arkitekturkommun bygger dels på ett index utifrån enkätsvar från Sveriges arkitektkår där de bedömt dialogklimatet mellan kommunen och arkitekterna, hur arkitekturkompetensen i kommunen ser ut och hur de anser att kommunen arbetar med att utveckla arkitektoniska värden. Och dels på offentlig statistik där kommunerna bland annat värderas utifrån förmågan att planera byggande i relation till befolkningsutvecklingen, hur väl planerna realiseras och hur väl kommunerna lever upp till lagkrav vad gäller riktlinjer för markanvisningar, bostadsförsörjning samt översiktsplan.

Det är tredje året i rad som analysföretaget Evimetrix har tagit fram rapporten på uppdrag av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund.

Årets Arkitekturkommun 2019 är en riksomfattande undersökning. I den finns omdömen om 227 av landets 290 kommuner. I många, främst små, kommuner är emellertid antalet omdömen få: 88 kommuner har tillräckligt med omdömen för att kunna vara med i den sammantagna bedömningen. Dessa har under den senaste femårsperioden svarat för drygt 85 procent av landets bostadsbyggande.

Totalt har 933 arkitekter besvarat undersökningen. I genomsnitt har varje respondent gett omdöme om drygt två kommuner, vilket gör att det finns drygt 2 200 omdömen om landets kommuner.