Nell Nordström har tagit en promenad hemifrån och vi ses på stan för att prata över en värmande kopp te.
Hon minns tillbaka på hur det var när sonen Orion, efter två veckor på sexårsverksamheten på Norrmalmskolan i Piteå uttryckte att han: "Ville tillbaka till förskolan igen".
– Han hade svårt att lära sig läsa och ville vara som de andra barnen, så vi övade hemma, säger Nell Nordström som minns att sonen också presterade väldigt ojämnt i skolan, på vissa lektioner kunde han skriva en hel berättelse, på andra blev det bara ordet "Censur".
Han gömde sig bakom en soffa i klassrummet eller slet ut lådor. Hade mycket ont i magen och mådde illa, ibland ville han stanna hemma, ibland fick Nell åka och hämta honom på skolan.
En dag när de cyklade hem tillsammans från skolan uttryckte han att: "Jag vill inte leva längre". En annan gång dunkade han huvudet mot väggen och sa "Dumma hjärna" - han ville vara som alla andra.
Det blev allt svårare för Nell att få iväg sonen till skolan. I årskurs fyra var det skolsköterskan som slog larm i samband med hälsosamtalet. I femman var det en pedagog som kom hem till familjen på morgonen och tog med sig Orion till skolan.
– När han väl kom till skolan kunde hon få honom att jobba ett kort tag, men det gav det inte så mycket. Så då blev förslaget att istället har undervisningen hemma några dagar i veckan.
Vändningen kom i sexan då pedagogen började ha lektioner i biblioteket, då kom även klasskompisar dit och Orion upptäckte att han var bättre än dem på problemlösning.
– Hans självkänsla kom tillbaka, man såg att gnistan igen, säger Nell som ser det som en vändpunkt - då hade sonen varit "hemmasittare" i princip hela mellanstadiet.
Samtidigt hade han också fått tre diagnoser som gav förklaringar till hans prestationer i skolan. Dyslexi, asperger (en diagnos inom autismspektrumet) samt epilepsi som gav honom 10-20 frånvaroattacker per dag.
I sjuan började han i aspergerklassen i Öjebyn och fick mer stöd och hjälp.
– I nian hade han godkända betyg i alla ämnen och till och med några D. Han kom också in på sitt första val på gymnasiet.
Nell Nordström upplever att hon alltid haft ett bra samarbete med skolan och inte känt sig ifrågasatt som förälder, något som varit viktigt.
– Skolan har alltid sagt att: Det är ditt jobb att få honom att komma hit, men det är vårt jobb att få honom att vilja stanna kvar.
