I genomsnitt sex procent av grundskolans kostnader läggs på måltidsverksamhet i landet, vilket motsvarar 6600 kronor totalt per elev och år. I Norrbotten läggs 7500 kronor. Det visar statistik från Skolverket, som den ideella föreningen Frisk mat har sammanställt.
– Vi har den fantastiska förmånen i Sverige att alla i grundskolan erbjuds gratis skolmat. Den möjliggörs av skattepengar, medel vi anser att landet behöver ta bättre tillvara på. Trots en generellt hög nivå är kvalitén på skolmaten tyvärr väldigt ojämn. Den borde vara lika bra, näringsrik och smaka gott, oavsett var man bor, säger Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i Frisk mat.
Kostnader för måltider i grundskolan för Piteå kommun uppgår till 7677 kronor per år och elev (2018) och motsvarar 7,3 procent av kostnaderna.
– Att vi ligger över genomsnittet kan förklaras av att vi erbjuder tre olika rätter per dag och salladsbuffé med grönsaker. Allt vi erbjuder är bra mat och grundlägger goda matvanor, säger Helena Lundberg, avdelningschef på Måltider, Fastighets- och serviceförvaltningen.
Piteå kommun följer de nordiska näringsrekommendationerna och undviker i största mån att servera tomma kalorier, berättar hon. All mat är dessutom laktosfri, men läkarintyg krävs för glutenfri kost.
De arbetar med att utveckla menyn och för dialog med skolornas elevråd om måltiderna.
– Det är för att fånga in synpunkter från elever.
Bra skolmat är inte bara en pengafråga, menar Anna Lindelöw Mannheimer.
– Inspiration, kunskap och riktlinjer är viktiga delar som alla kan bidra med för att höja kvalitén på skolmåltiderna, säger hon, en uppfattning som kommunen delar.
– Vi anordnar inspirationsdagar där en extern kock tillreder maten vid enstaka skolor i syfte att locka elever att äta nya växtbaserade rätter och fiskrätter, säger Helena Lundberg.
I år har de varit på Sjulnässkolan där eleverna fick prova tre olika fiskrätter. Motsvarande gjordes på hösten när Hortlaxelever fick prova växtbaserade rätter. De mest populära rätterna införs sedan på menyn.
– Nu följer kommunen också upp näringsriktigheten i måltiderna med SkolmatSverige, ett instrument som nyttjas av flera kommuner och är framtaget av flera statliga myndigheter, säger Helena Lundberg.
Resultatet presenteras sedan för barn- och utbildningsnämnden samt fastighets- och servicenämnden.
