Flickor i Piteå mår sämre än pojkar

Många av skolbarnen i länet mår bra och trivs i skolan. Det visar en ny rapport baserad på hälsosamtalen i skolan. Men det finns skillnader mellan pojkar och flickor.

Flickor i årskurs sju och första året på gymnasiet mår sämre än pojkarna i samma årskurser och upplever betydligt mer stress över skolan. (Arkivbild)

Flickor i årskurs sju och första året på gymnasiet mår sämre än pojkarna i samma årskurser och upplever betydligt mer stress över skolan. (Arkivbild)

Foto: Hossein Salmanzadeh / TT

Piteå kommun2019-12-05 05:00

Elever i årskurs fyra mår bättre än äldre elever, men en högre andel blir mobbade samt upplever sämre arbetsro och sämre stämning i klassen.

Levnadsvanorna bland eleverna försämras i takt med stigande ålder. Det är få som uppnår de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet och andelen elever i gymnasiets första år som äter frukost varje skoldag minskar. Trots det har andelen pojkar i gymnasiet som har övervikt eller fetma sjunkit stegvis de senaste åren.

– Det är väldigt glädjande att se. Anledningen är inte självklar att tyda ut ur siffrorna, men vi ser att allt fler pojkar deltar i lektionerna i idrott och hälsa, vilket mycket väl kan spela in, säger Annika Nordstrand, chef för folkhälsocentrum vid Region Norrbotten.

Även om den psykiska och fysiska hälsan är sämre bland elever i gymnasiets första år än bland de yngre årskurserna så verkar de flesta trivas i skolan. Gymnasieeleverna tycker att stämningen i klassen är god, det finns arbetsro och de känner sig trygga i skolan.

I den vuxna befolkningen finns skillnader i hälsa och levnadsvanor beroende på vilket kön man har. Dessa skillnader kan ses redan i skolåldern och blir tydligast i de högre årskurserna. Skillnaderna är till nackdel för både flickor som pojkar, men flickorna verkar drabbas hårdast. Exempelvis är det betydligt vanligare att flickor upplever stress, känner sig oroliga och nedstämda. Andelen flickor i sjuan och gymnasiets första år som svarar att de mår bra sjunker årligen.

I Piteå har 74,4 procent av flickorna i årskurs sju och 68,9 procent av flickorna i årskurs ett på gymnasiet uppgett att de mår bra eller mycket bra. Av pojkarna i årskurs sju har 92,3 procent uppgett att de mår bra medan siffran för pojkar som går första året på gymnasiet ligger på 88,4 procent.

Liknande skillnad mellan flickor och pojkar är det i kategorin upplevd stress över skolarbetet. Här upplever 30,5 procent av flickorna i sjuan och 40,6 procent av flickorna som går i årskurs 1 på gymnasiet att de känner sig stressade medan siffran för upplevd stress för Piteås pojkar i samma årskurser ligger på 14,3 respektive 11,3 procent.

– Det som ändå är positivt är att vi genom hälsosamtalet och på andra sätt i skolan kan fånga upp de flesta av de barn och unga som mår dåligt och hjälpa dem med insatser, säger Ingela Resin, skolsköterska i Kalix kommun.

Flickorna i Piteå mår sämre än pojkarna visar en rapport som gjorts. (Arkivbild)
Flickorna i Piteå mår sämre än pojkarna visar en rapport som gjorts. (Arkivbild)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!