Skolverket betalar ut nästan 2,3 miljarder kronor för att bland annat fler lärare ska kunna anställas på lågstadiet och i förskoleklasser. Nytt för i år är att också fritidshemmen får pengar till personalförstärkningar - omkring en halv miljard kronor.
– Intresset för att söka bidragen har varit stort och hela statsbidraget har gått åt. Det visar på att det finns ett tydligt behov av att anställa lärare och annan personal i skolorna, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
Syftet med satsningen på lågstadiet är att ge lärarna mer tid till eleverna så att kvalitén på undervisningen höjs. Pengarna kan dels användas för att nyanställa personal, dels till att behålla den personal som anställdes med förra årets statsbidrag.
Kommunerna i Pite älvdal (se faktarutan) får dela på totalt drygt 15,5 miljoner kronor, för Piteås del handlar det om totalt nio miljoner.
Elisabeth Fjällström, för- och grundskolechef i Piteå kommun, ser de extra miljonerna som ett glädjande tillskott.
För pengarna kan kommunen tillsätta 11 lärartjänster på lågstadiet, en tjänst för nyanlända, två tjänster inom förskoleklass och 3,8 tjänster på fritids.
– Men de är faktiskt redan tillsatta, vi gjorde en chansning, säger Elisabeth Fjällström till PT.
Piteå kommun hade även sökt ytterligare pengar utöver den tilldelade ramen, men dessa fick man inte. Fjällström är dock ändå nöjd med utdelningen.
– Vi hoppas att det här ska gynna eleverna, deras lärande och utveckling. Ge dem goda kunskaper och förutsättningar.
För Arvidsjaurs del handlar det om drygt en miljon kronor till skolan och 215 000 kronor till fritids.
– Det känns jätteroligt! Pengarna kommer väl till pass, säger Helena Wennström, biträdande rektor på Ringelskolan i Arvidsjaur och ansvarig för förskoleklasser, fritidsverksamheten och årskurs 1-3.
Hon berättar att kommunen även fick ta del av pengar från lågstadiesatsningen förra året, personal som sedan fått jobba kvar trots att man först nu får beskedet om mer statsbidrag.
– Vi är egentligen fler än vad vi har budget för att vara, säger Helena Wennström och berättar att man i skolan kunnat dela på klasser – något som lett till att man i dagsläget har en ökad personaltäthet Även en ny tjänst som specialpedagog har inrättats.
Enligt Skolverket finns, förutom behovet av fler lärare, också ett stort behov av exempelvis elevassistenter och administratörer som kan avlasta lärarna och ge dem mer tid för undervisning.
– Vår svårighet är rekryteringen, säger Helena Wennström.