Vindkraft kan ge byarna miljoner

Vindkraften verkar bli ett stort lyft för landsbygden i Piteå kommun. Byarna kan glädjas åt arbetstillfällen och andra sidoeffekter, men också stora pengar som energiföretagen betalar ut i form av bygdemedel.
- De verkar vara måna om att ha goda relationer med folket i bygden. Men avtalet är ännu i sin linda och nivån på ersättningen ska förhandlas innan vi vet hur mycket pengar det blir, berättar Sven-Eric Lindström, ordförande i den ekonomiska föreningen Markbygden 2008.
11 miljoner
Trots att förhandlingar återstår har föreningen fått ett muntligt erbjudande av Svevind som är huvudägare i Markbygdsprojektet - 0,3 procent av parkens produktion och minst 10 000 kronor per vindkraftverk och år.
Om de 1 101 planerade vindsnurrorna byggs skulle detta innebära minst elva miljoner kronor varje år till Markbygdens byar. Totalt betyder det över 220 miljoner under kraftverkens minst 20-åriga livslängd.
- Vi behöver pengar för att få bygden att leva så den lockar hit människor och företag. Syftet är att dela ersättningen på fyra - Markbygden, Koler/Storsund, Lillpite/Yttersta och Roknäs/Stockbäcken. Det finns redan ett beslut att Koler/Storsund ska få pengarna från de tolv kraftverk som planeras i Dragaliden, berättar Lindström.
Sveaskog
Om vindkraftparken i Markbygden blir verklighet får byarna alltså stora pengar. Marken i området ägs i huvudsak av Sveaskog och därmed blir det i förlängningen svenska staten som lägger beslag på markägararvodet - upp till 70 000 kronor per vindkraftverk och år vilket betyder 50 till 70 miljoner årligen.
Men de 30-tal kraftverk som planeras utanför Blåsmark hamnar mestadels på privat mark och Sven Brännström, Svensbyn, är en av ägarna.
- Det är ett bra tillskott, men pengarna är inte det viktigaste. Vindkraften är miljövänlig och det är inte någon skadlig mark som verken byggs på. De stör ingen, förutom möjligtvis jägarna, och det är bra med pengar till byarna så att vägar och annat kan rustas upp, säger han.
Glada miner
Brännström är långtifrån ensam om att vara positivt inställd till vindkraftsparken. På ett möte där ett 30-tal markägare deltog var det idel glada miner.
- Men det är vinden som avgör på vems mark kraftverken hamnar. Mätningar kommer att pågå under minst ett år och sedan får vi se vad som händer. Om vindkraftsparken byggs så har det pratats om att maskinägare i området kan få jobba med väggbyggen och annat, berättar Brännström, som själv är egenföretagare och kör grävmaskin.
Om man använder samma beräkningsmodell som för Markbygden så skulle Blåsmark och Svensbyn få dela på cirka 300 000 kronor varje år. Det innebär totalt sex miljoner under de 20 år som parkens livslängd beräknas vara.

Vindkraft kan ge byarna miljoner

Miljonerna kommer att regna över Markbygden och Blåsmark med omnejd om de planerade vindkraftsparkerna i kommunen byggs. Markägarna blir också vinnare med årliga ersättningar på upp till 70 000 kronor per kraftverk.