- De sa nej till en unik möjlighet att dels utveckla den egna institutionella forskningen, forskarutbildningen och lärarfortbildningen och dels etablera en plattform för interregional medie- och forskningssamverkan på Nordkalotten/Barents, säger Staffan Berglund.
Stöd av sambon
En annan orsak var och är att institutionen saknar seniora forskare och doktorander inom ämnesområdet.
Något som nu åtgärdas med den personalrekrytering som är i gång. Iden att Staffan Berglund skulle leda projektet med stöd av sambon Karin Ljuslinder, tidigare prefekt på institutionen, avfärdades som mindre lämpligt.
Bland annat därför att Berglund numera är knuten till Högskolan i Malmö.
- Man tackar nej till en resursbas i Umeå där både jag och Karin har vår förankring. Det är ett märkligt förfarande, säger Staffan Berglund.
Något som Ingemar Jernelöf inte håller med om.
- Vi rekryterar ju en ny forskargrupp nu i form av lektor och professor och det känns lämpligt att de nya kommande befattningshavarna ska utforma och arbeta med vår framtida forskningsinriktning och utveckling.
Egen forskningsmiljö
Utbildningsledaren Patrik Häggkvist konstaterar att institutionens framtida forskarstatus inte står och faller med nej-tacket till Berglunds projekt.- Nej, då hade vi aldrig handlat som vi gjort. Det viktiga är att vi själva på institutionen tar kommandot och bygger upp en stark forskningsmiljö som är förank-rad i huset och den utbildning som bedrivs.
Argument som Staffan Berglund i och för sig kan köpa.
- Ja, men det ena utesluter ju inte det andra. Här fanns unika möjligheter att samarbeta med omvärlden och ta del av den kompetens som finns i Umeå. För mig är det ofattbart att man valt att säga nej.
Ingemar Jernelöf:
- Visst vill vi bygga nätverk och samarbeta med andra aktörer, men vi är inte mogna för det än. Först ska vi bygga upp en bra forskningsmiljö i huset.