Viktigt att upptäcka lässvårigheter tidigt

SPECIALPEDAGOGIK. Ju tidigare man upptäcker barn med läs- och skrivsvårigheter, desto bättre är det. Vid tidig upptäckt kan svårigheterna minimeras, medan en sen upptäckt innebär att man får nöja sig med att kompensera.

Piteå2005-11-23 00:00
Om vikten av att upptäcka läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt skede föreläste på tisdagen Elisabeth Martinsson från Centrala stödteamet i Luleå. Hon var en av de medverkande vid en fortbildningsdag för speciallärare och specialpedagoger i Piteå älvdal om läs- och skrivsvårigheter. Konferensen hölls på Solanderskolan i Öjebyn och arrangörer var Specialpedagogiska institutet i samarbete med Piteå kommun med flera.<br /><br />Ytterligare tre konferenser på samma tema hålls i Norrbotten för sammanlagt cirka 300 speciallärare ochspecialpedagoger i länet.<br /><br /><h3>Specialpedagogens roll</h3>- Grundtanken med den här satsningen är att stärka speciallärarens/specialpedagogens roll. Det är inte alltid som man kan jobba så som man lärt sig under utbildningen, inte alltid som man får det mandat man behöver när man kommer tillbaka till sitt arbetslag i skolan efter att ha vidareutbildat sig till specialpedagog, säger Inger Benckert och Curt Ekstedt, rådgivare på Specialpedagogiska institutet i Norrbotten.<br /><br />Det har gått troll i speciallärarens/specialpedagogens roll, rimmade Lisa Pierrou-Lundgren, elevhälsan i Boden. Trots att den nya specialpedagogutbildningen, som ersatte speciallärarutbildningen, funnits sedan 1990 har specialpedagogens roll ännu inte fått något riktigt genombrott, konstaterade Pierrou-Lundgren och frågade sig vad det kan bero på. Något entydigt svar kunde hon inte leverera. Men ett skäl kan vara att speciallärarna är dåliga på att tala om vad de kan och vad som ingår i deras uppdrag.<br /><br /><h3>Mer övergripande</h3>Jämfört med speciallärarens yrkesroll ska specialpedagogen bland annat ha ett mer övergripande ansvar och knytas närmare skolans ledning (det är dock anmärkningsvärt sällan som speciallärarna ingår i ledningsgrupper). Vidare ska hon (specialläraren är oftast en hon om man ska döma efter deltagarna i fortbildningsdagen i Öjebyn, där bara två av de 64 anmälda speciallärarna/specialpedagogerna var män) bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete tillsammans med rektor.<br /><br />Speciallärarutbildningen ger alltså en trefaldig kompetens: undervisa, utreda och utveckla. Det är ofta på det sistnämnda området som det brister.<br /><br />- Jag kanske inte hinner eller orkar ta på mig utvecklingsbiten. Hjärtat talar, vi är ju i första hand elevernas försvarsadvokater och i och för sig även möjliggörare, sade Lisa Pierrou-Lundgren.<br /><br /><h3>Kar-de-mumma</h3>Elisabeth Martinsson hade benämnt sitt anförande "Berättelser från en speciallärares vardag". Hon berättade bland annat om Olle i årskurs 3, en smart liten kille som räknar ut saker och har ett för sin ålder stort ordförråd. Han ljudar väldigt tydligt, men får inte ihop bitarna till ord ("kar-de" ljudar han, men hoppar efter en stunds tvekan över "mumma" när han ombeds läsa ordet kardemumma) och han tar inte bokstäverna i rätt ordning.<br /><br />Olle kommer inte från en läsande miljö och har inte fått de redskap han skulle behöva för att bli en bra läsare. Men hans läs- och skrivsvårigheter har i alla fall upptäckts och han får hjälp.<br /><br />
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om