Antibiotika är ibland räddningen när vi drabbas av svåra sjukdomar, men numera vet de flesta att antibiotika också kan vara början till slutet. Idag är cirka 25 procent av bakteriestammar av den vanliga typen stafylokocker resistenta.
En tredjedel av befolkningen i Sverige bär på dem och om de löper amok blir det stora problem. Men normalt är de harmlösa liksom många andra farliga bakterier. Farliga blir de om de hamnar på fel ställe i kroppen.
Bara i näshålan bär varje människa på över tusen olika bakteriestammar. Kanske är det de små gynnarna som är upphov till kli i näsan, men normalt sett är vi beroende på att balansen mellan människa och bakterie är intakt.
Faktum är att utan bakterier ligger vi pyrt till. Vi dör.
En normal människa bär på cirka 10 000 olika bakterier. De är ju väldigt små, mycket mindre än våra celler, men de är oändligt många. Hundra biljoner kanske inte säger oss så mycket, men det är ett respektingivande antal. Trots detta väger våra bakterier bara runt 1,5 kilo. Ungefär lika mycket som vår hjärna.
Den moderna forskningen visar att vi lever i symbios med bakterierna, att de är våra bästa vänner och att de finns i varje vrå och skrymsle i vår kropp. Att de hjälper till att producera och bilda livsnödvändiga syror och vitaminer.
Redan vid födseln överförs ett stort antal viktiga bakterier från mammans vagina till barnet. I vår moderna värld föds dock allt fler barn via kejsarsnitt. Det kan vara en förklaring till den kraftiga ökningen av astma och allergier.
Jag läste om en kvinna som drabbades av en allvarlig tarmsjukdom som gjorde att hon led av mycket svår diarré. Antibiotika snarare förvärrade hennes tillstånd och till sist blev det fara för livet.
Det här var ett par år sedan och forskningen om mikroorganismer var inte lika utbredd som idag, men kunskapen ökade och till sist provade en läkare att spruta in upplöst avföring från en anhörig till kvinnan i hennes tarm.
Diarréerna upphörde och kvinnan tillfrisknade. Hennes sjukliga tillstånd berodde på att hon saknade viktiga bakterier i tarmarna. Normalt har vi runt 150 olika bakterier i tarmen.
Nu tror många forskare att ett flertal svåra sjukdomstillstånd kan botas på det här sättet.
Det är en fascinerande mikrovärld som kartläggs och presenteras. Numera vet forskarna att bakterierna bidrar med flera miljoner gener i varje människa. Det kan jämföras med människans egna cirka 23 000 gener.
Och vad består vi människor egentligen av?
Runt 64 procent vatten, 15 procent äggviteämnen, 10 procent fett, 5 procent salter, 1 procent kolhydrater och en massa andra ämnen.
Pratar vi grundämnen så är det allt från syre (56 procent) och kol (28 procent) till små mängder av svavel och järn för att nämnda några.
Det påstås att kolet räcker till två påsar grillkol, järnet till ett par rejäla spikar och svavlet till rätt många tändstickor.
Oavsett vad vi tror så hänger allt ihop. Det finns en originalritning för alla livsformer. Vi delar en stor del av våra gener med allt från fruktflugor till skogsmöss. Tittar vi riktigt långt tillbaka så kommer vi att finna bakterierna och det var väl där allting började.
Det känns helt okej.