Tjocka istäcken på åkrarna kan leda till foderbrist

Den snöfattiga vintern kan ställa till problem för lantbrukare i Pite älvdal. Tjocka istäcken kan kväva hela fält med stora kostnader som följd.
– Om det blir mycket isbränna är det stor risk för foderbrist, säger Håkan Bergkvist, lantbrukare i Sjulsmark. 

Många åkrar i Piteå kommun är helt isbelagda. Nu oroar sig lantbrukare för så kallad isbränna som kan innebära att hela åkern kvävs och därmed inte ger någon skörd.

Många åkrar i Piteå kommun är helt isbelagda. Nu oroar sig lantbrukare för så kallad isbränna som kan innebära att hela åkern kvävs och därmed inte ger någon skörd.

Foto: Catrin Renlund

Piteå2025-03-27 03:30

Den här våren kan bönderna drabbas av bruna åkrar istället för spirande gröna. Det är nämligen stor risk för så kallad isbränna då stora fält är belagda med ett tjockt lager is.

Markus Lindberg, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet, har pratat med flera bekymrade lantbrukare.

Isiga och snöfattiga åkrar.
Isiga och snöfattiga åkrar.

– Jag har hört en hel del oro kring detta, lokala lantbrukare har is som täcker fälten och det påverkar grödor som är kvar under vintern. I Norrbotten handlar det främst om vall, alltså grovfoder i form av ensilage eller hö för ko, får och get.

Det värsta scenariot vore att mark som är insådd med vall föregående år och som var tänkt att ge avkastning nu och flera år framöver, skulle drabbas. Har det blivit isbränna på en sådan mark så måste den plöjas om. Detta innebär väldigt många fler arbetstimmar och extra kostnader i form av utsäde och drivmedel.

"Det ser inte roligt ut med all is på åkrarna och det är svårt att veta än vilken effekt det kommer att få. Isbrännor är sällan bra", säger Josefin Lundberg på Eufåria fårgård. (Arkivbild)
"Det ser inte roligt ut med all is på åkrarna och det är svårt att veta än vilken effekt det kommer att få. Isbrännor är sällan bra", säger Josefin Lundberg på Eufåria fårgård. (Arkivbild)

– Vallen brukar ligga i tre fyra år och klarar låga temperaturer väldigt gott, men om det blir isinkapsling får den inte syre och kvävs. I de låglänta delarna av fälten kommer det absolut att bli värst, där kan man tänka sig att det blir en stor brun fläck och ingenting kvar. Men det är först när isen smält man ser vilka vallar som överlevt, säger Markus Lindberg.

Håkan och Madeleine Bergkvist som driver Loggers lantbruk i Sjulsmark ser att det finns risk för isbränna på deras åkrar.

– Det finns en större oro i år att oroa sig för det. Blir det mycket isbränna är det förknippat med massor av kostnader. På en vall där timotej och klöver dör ut växer det ogräs istället. Sämre gräs slår ju på produktionen nästa vinter, korna producerar sämre och det blir en fördyring. Det är också stor risk för foderbrist. Det är en så komplex bransch det här, säger han.

"Blir det mycket isbränna är det förknippat med massor av kostnader", säger Håkan Bergkvist på Loggers lantbruk i Sjulsmark. (Arkivbild)
"Blir det mycket isbränna är det förknippat med massor av kostnader", säger Håkan Bergkvist på Loggers lantbruk i Sjulsmark. (Arkivbild)

Han och Madeleine har drivit mjölkproduktion i sex år och han säger sig inte ha varit med om en så isig vinter.

– Det har blivit opålitliga vintrar som är svåra att förutspå och även somrar för den delen. Vi behöver inte några galna katastrofer som kostar pengar. 

Josefin Lundberg, som driver Eufåria fårgård i Svensbyn säger sig vara luttrad.

"Det finns en oro bland lantbrukarna", säger Markus Lindberg, växtodlingsrådgivare.
"Det finns en oro bland lantbrukarna", säger Markus Lindberg, växtodlingsrådgivare.

– Man är aldrig hundra procent nöjd med vädret, men i år finns det en risk att vallarna far illa. Jag är mest bekymrad över att vintrarna är så olika, det utmanar våra växter. Det är dock bra att Agropark i Öjebyn testar nya grässorter för det kommer vi att behöva. Tyvärr satsas det för lite pengar, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!