Videon är inte längre tillgänglig
I takt med att klimatet till synes blir varmare så blir det tuffare att bedriva renskötsel på många håll. Vintern 2012-13 drabbades exempelvis Östra Kikkejaur sameby av rendöd när marken blev för hårdfrusen på Pitholmsheden. Ett 40-tal kalvar dog av svält.
– När renarna inte kom åt sin naturliga föda så blev de stödutfodrade. Problemet är att kalvar ofta matvägrar och helt enkelt inte äter av den pellets som läggs ut, berättar Sören Långberg.
Problemen ökat
Enligt Långberg har det under flera år varit återkommande problem vintertid och han beskriver den senaste vintern som bedrövlig på flera håll.
– Det positiva med klimatet är väl att vi fått längre höstar med barmark, men i oktober-december har det ofta varit relativt snöfattigt och isigt på betesmarkerna. Då kan renar som inte stödutfodras magra av eller rent av dö.
Behovet av stödutfodring har blivit vanligare. Samtidigt konstaterar Sören Långberg att den milda vintern trots allt var något av räddningen för många samebyar.
Nya sjukdomar
Men att stödutfodra renar är inte problemfritt. Då samlas många renar inom relativt begränsade områden och därmed ökar risken för sjukdomar. Exempelvis har infektionssjukdomen nekrobacillos blivit vanligare.
– När man tränger ihop renar så ökar riskerna. Förr när man mjölkade renar och hade dem i små hägn på sommaren så var det ganska vanligt med nekrobacillos, säger Birgitta Åhman, professor vid Statens lantbruksuniversitet i Uppsala.
Vi går mot varmare klimat, vad får det för påverkan?
– Risken att nya parasiter och bakterier sprider sig är stor. Vi har redan sett vissa tecken på det och det här är en hotbild som vi måste ta på allvar, säger Birgitta Åhman.
Hoppas på hösten
Efter en relativt tidig vår så kom sommaren med den långa värmeböljan. Att renarna plågas av bitande insekter är en sak, men värmen och hettan har inte minst i skogslandet hämmat växtligheten.
– Det har varit väldigt torrt och när betet är sämre sprids renarna över större områden. Det blir svårare att samla in dem. Just nu ser det ganska bra ut och förhoppningen är att det blir en bra höst så att renarna kan äta upp sig.
– Facit får vi först när det är dags för höstslakten. Då märker ju renägarna om renarna är ovanligt magra och även hur många djur som dukat under, säger Sören Långberg.
Det finns alltså många risker för rennäringen med ett varmare klimat?
– Ja, det tror jag man kan säga. Isiga vintrar och torra heta somrar är inte ultimat.