.
De flesta människor hamnar någon gång i en situation där de behöver ge omsorg till en närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder.
Det kan vara en förälder som vårdar ett barn med funktionsnedsättning, en äldre person som sköter en sjuk livspartner, eller en son som ser till sina äldre föräldrar.
.
Påverkar mycket
2012 genomförde Socialstyrelsen en pilotundersökning för att kartlägga anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser.
Den visade att nästan var femte person över 18 år ger omsorg till en närstående.
Den visade också att omfattande omsorg kan få stora konsekvenser för omsorgsgivarnas hälsa, sysselsättning och livskvalitet.
.
Några av de punkter som Socialstyrelsens rapport ”Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och konsekvenser” från 2014 är:
.
* Att vårda en anhörig är i de flesta fall frivilligt, men däremot är omfattningen och formerna är inte alltid självvalda.
”Det finns brister i samordningen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst för personer med stora vård- och omsorgsbehov, vilket ökar belastningen för de anhöriga som nödgas kompensera för det.”
.
* Hur stor omfattning omsorgen handlar om har stor betydelse för hur mycket det påverkar anhöriga. Stort omsorgsåtagande riskerar att försämra hälsan och livskvaliteten hos de anhöriga. Det minskar också möjligheterna till att jobba och studera. Ett mindre omfattande åtagande behöver inte ha någon negativ påverkan.
* Hur relationen mellan den som ger omsorg och den som tar emot den har betydelse för hur den anhöriga uppfattar situationen.
.
* De som ger omsorg till ett barn tycks påverkas i högre grad när det gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet, medan den som ger omsorg till en make, maka eller partner påverkas i högre grad vad gäller hälsa.
.
* Anhöriga i åldrarna 30–44 år som ger omsorg till en närstående påverkas mer än andra åldersgrupper vad gäller psykisk och fysisk hälsa, ekonomi och möjligheter till arbete.