Risken Finns sjöng en gång ”Det finns en sexualdebatt jag gärna deltar i, ty förr så var jag fördomsfull, men nu så är jag fri ...”. Nånting sånt! Det känns väl så där att vara fördomsfull, men bara för att man känner sig fri är det inte alltid så smart att ge sig in i debatter.
Typ, jag kan eller vet ingenting om det här och jag har ingen vetenskaplig grund att stå på eller ens empiriska fakta att luta mig mot, men jag är ju fri att tycka. Fri att tycka käpprätt åt skogen. Och även om någon bevisar att jag har fel så är jag fullkomligt och lyckligt oförmögen att ta in det.
När jag skrivit dessa rader kommer jag att tänka på signaturen OH.
I sommar har OH flitigt debatterat frågan om det kloka i att tillåta maskmete i Arjeplogsströmmarna. Nyligen skrev han bland annat ”Som jag sa tidigare, har jag sällan sett en öring som skadats av att man använt mask som bete på kroken, när man släppt tillbaka den för att den inte hållit måttet”.
Ett sådant påstående tyder på närmast noll kunskap om sportfiske. Alla som provat att maskmeta i strömmande vatten, bland annat jag, vet att problemet är det motsatta. Fisken har ofta svalt kroken så djupt att den tyvärr skadas allvarligt.
Tilläggas bör att detta även kan ske i samband med flugfiske, men oftast sitter flugan i fiskens mungipa och är tämligen lätt att kroka loss.
Att som OH jämföra fisket i Luleälven i Boden med Arjeplogsströmmarna är oreflekterat. Den lax som går upp i Luleälven är odlad och älven är förhållandevis bred och stor. När det gäller Arjeplogsströmmarna är dessa små och givetvis känsliga för ett hårt fisketryck.
Problemet är i grunden att de krafter som har makten i Arjeplog är totalt ointresserade av fiskevård och de mervärden som ett fungerande sportfiske kan ge så väl enskilda som kommunen i stort.
En av de tunga bakåtsträvarna är Assar Holmström som tycker att nätfiske är det ultimata sportfisket. En man som utan att skämmas föraktar och motarbetar alla krafter som vill utveckla och värna sportfisket. Att hans försvarare, OH, inte heller gillar flugfiskare är en sak, men om man ger sig in i debatten så bör man i någon mening kunna underbygga sina påståenden och ska man raljera är det bra att ha höga stövlar på fötterna.
Problemet med OH är att han verkar vara barfota när han kastar sig in i olika frågor. I januari 2011 var det kvinnojourer och alla illasinnade kvinnor som var föremål för hans ilska.
OH:s budskap var att det i princip är kvinnojourernas fel att kvinnor misshandlas av män och han hävdade ”att en stor del av svenska kvinnor i dag är så maktgalna, envisa och provocerande att man häpnar ...”.
I flera insändare ondgjorde sig OH över att det pjåskades för mycket med kvinnor som blev misshandlade på basis av den fullkomligt ologiska slutsatsen att det procentuellt sett är fler män som utsätts för våldsbrott i samhället. OH föreslog bland annat att skadestånden i samband med våldtäkter skulle sänkas radikalt eftersom det var ”ett bra sätt att få ner antalet våldtäkter”.
Utan övriga jämförelser går det att byta kvinnor mot sportfiskare och kvinnojourer mot fiskevård. Men givetvis är det fritt att tycka. Och att vara fördomsfull.