Lyssningstips!
I Klimakteriepodden talar Åsa Melin, med personer som har kunskap och erfarenhet av olika aspekter av klimakteriet. Det handlar om vad som händer i kvinnokroppen och varför. Om humörsvängningar, sex, för- och nackdelar med att ta hormoner, relationer, kost, motion och andra råd och tips om hur man kan underlätta klimakteriet och göra livet lite skönare.
"Men min nyfikenhet och frustration över att klimakteriet var så svårt att greppa drev mig till att skapa det som blivit en av Sveriges största podcasts under temat kvinnohälsa med cirka 18 000 lyssnare i veckan och totalt 3,2 miljoner nedladdningar", skriver Åsa Melin på sin webbsida.
https://www.klimakteriepodden.se/
Högkänslighet påverkar klimakteriet
Hur mycket påverkar vår personlighet hur vi upplever vårt klimakterium? Åsa Vikman, socionom, författare som högkänslig, debuterar i november förra året med boken "Handbok för högkänsliga – omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarnet inom dig".
Högkänslighet eller HSP (Highly Sensitive Person) är ett personlighetsdrag som cirka 20–30 procent av Sveriges befolkning har. Det innebär bland annat att man reagerar starkt känslomässigt på både positiva och negativa saker vilket lätt leder till överstimulans. Men också att man är mer känslig för vad som händer i kroppen. Ofta mer smärtkänslig vilket kan leda till att upplevelsen av klimakteriet blir intensiv. Och att känslor som stress, oro och ångest, vilket ju är vanliga i klimakteriet, förstärks.
Sexlivet kan bli sämre, eller bättre.
När man kommer i klimakteriet förändras hormonbalansen, något som kan påverka både sexlusten och kroppen.
– Klimakteriet innebär en stor omställning och om man inte mår bra psykiskt, eller har torra slemhinnor och vallningar kanske man inte känner sig så lockad av sex på grund av det. Det finns dock inget som säger att de sjunkande östrogennivåerna i sig påverkar lusten negativt, säger Åsa Enervik, barnmorska på RFSU-kliniken.
Minskningen av östrogen gör att slemhinnorna blir torrare och skörare, man kan behöva använda glidmedel för att återfukta.
För vissa innebär klimakteriet istället ett lyft för sexlivet. Man slipper oroa sig över att bli gravid och har kanske mer tid att ägna åt närhet och sex.
Fakta klimakteriebesvär:
Klimakteriet är en period som äger rum före och efter den sista menstruationsblödningen, menopausen. Klimakteriets längd kan variera från ett par månader till över 10 år och kan orsaka besvär kopplade till en minskad produktion av könshormonet östrogen.
Värmevallningar och svettningar samt torra och sköra slemhinnor i underlivet är de besvär som främst kopplas till de sänkta östrogennivåer som kännetecknar klimakteriet. Även sömnproblem, nedstämdhet, led-, muskel- och ryggvärk, trötthet samt sexuella besvär är vanliga.
Upplevelsen av klimakteriet är individuell. Behovet av behandling utgår från kvinnans upplevelse av hur livskvaliteten påverkas av besvären.
Socialstyrelsens kartläggning från förra året visade att uttag av förskrivna systemiskt verkande hormonläkemedel var vanligare i vissa delar av landet än i andra. Även andelen kvinnor som besökt en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierade i landet.
Källa: Socialstyrelsen
Hamnar män i klimakteriet?
Nej, det gör de inte. Men man pratar ändå om ett "Manligt klimakterium" eller "andropaus" , ett tillstånd i en mans liv med början omkring 50-årsåldern då man får symtom av testosteronbrist. Något som kan innefatta både fysiska förändringar, som nedsatt erektionsförmåga, och psykiska yttringar, som minskad sexlust.
Fem testosteronbristsymtom på kort sikt:
- Minskad lust för sex.
- Svårighet att få erektion.
- Trötthet.
- Led- eller muskelvärk.
- Plötsliga svettningar och blodvallningar
Tillståndet "andropaus" är dock omdiskuterat inom medicinsk vetenskap och inte erkänt som diagnos av Världshälsoorganisationen.
Källa: Vårdfokus
Lite hull skyddar skelettet
Det är inte bra för hälsan att väga för mycket, men faktum är att några extra kilo kan stärka skelettet under klimakteriet. Att väga mindre än man gjorde som 20-åring, eller komma in i klimakteriet tidigt, ökar däremot risken för benbrott.
Under klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen, och det gör skelettet mindre kompakt och mer svampigt. Även balansen kan bli sämre i övergångsåldern. Därför har kvinnor över lag högre risk för frakturer – främst i handleder, ryggkotor och lårbenshalsar – från och med klimakteriet. Det visar en studie från Lunds universitet.
Källa: Vetenskap och hälsa
Maten man ska äta – och helst undvika
Rätt kostval kan vara till stor hjälp när det kommer till att lindra symptom och förbättra sitt mående.
Tips på mat:
- Sojaprodukter är rika på fytoöstrogener och kan hjälpa till att balansera hormonnivåerna.
- Frukt och grönsaker är fulla av antioxidanter och fibrer, de minskar risken för inflammationer och hjälper till med matsmältningen.
- Magert protein som kyckling, fisk och ägg är viktigt för att behålla muskelmassan.
Mat att undvika:
- Socker kan förvärra humörsvängningar och leda till viktuppgång.
- Koffein kan intensifiera värmevallningar och störa sömnen.
- Alkohol påverkar sömnkvaliteten och kan öka risken för benskörhet.
Viktiga näringsämnen:
- Kalcium är viktigt för att förebygga benskörhet.
- Vitamin D är nödvändigt för att kalcium ska absorberas av kroppen och hamna i skelettet.
Källa: Womanly
Lindra klimakteriebesvär med egenvård
Under klimakteriet blir slemhinnorna i hela kroppen tunnare och torrare när östrogennivåerna sjunker. 20–50 procent av alla kvinnor får symtom med besvär från slidan som sveda, torrhet, klåda, sparsamma blödningar och smärta vid samlag.
De låga östrogennivåerna orsakar inte bara besvär i underlivet, även andra slemhinnor drabbas, man kan till exempel bli torrare i munnen eller få torra ögon. Till skillnad från andra klimakteriebesvär kan dessa problem bli bestående om de inte behandlas.
Dessa och många andra klimakterierelaterade symtom kan lindras med receptfria egenvårdsprodukter.
Källa: Apoteket
Kända kvinnor bryter tabun
Något håller på att hända med klimakteriet. Fler och fler kända kvinnor talar öppet om både sina besvär och om fördelarna med att mogna som kvinna. De sätter också ljuset på allt som kan och behöver göras för att hjälpa kvinnor att undvika onödigt lidande. Och allt börjar med att kunna prata öppet om saken.
Skådespelaren Naomi Watts, 55 år, längtar efter en klimakterierevolution, skådespelaren och affärskvinnan Gwyneth Paltrow, 51 år, vill lyfta klimakteriet som en möjlighet och en nystart i livet. Även skådespelarna Helena Bonham Carter, 56, Cameron Diaz, 51 år, och Drew Barrymore, 49 år pratar om klimakteriet.
Klimakteriet har till och med blivit – ja, lite hett.
Styrketräning kan hjälpa mot klimakterieproblem
Styrketräning två till tre gånger i veckan kan minska besvären med svettningar och vallningar i klimakteriet. Det visar forskning från Linköpings universitet.
– Det är förmodligen så att motionen måste innebära en rejäl ansträngning med påtagligt höjd puls, snabbare andning och svettningar för att förbättra klimakteriebesvären. Vår teori är att ansträngande träning kan påverka endorfinerna i det centrala nervsystemet där också temperaturregleringscentrum sitter, säger Emilia Berin, doktorand inom obstetrik och gynekologi vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
58 kvinnor i klimakteriet deltog i studien. Medelåldern var 55 år. Hälften av dem levde sitt vanliga liv med viss oregelbunden fysisk aktivitet, mer eller mindre krävande. Den andra hälften började med styrketräning tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, i 15 veckor. Styrketräningen skedde på en nivå som innebar en påtaglig ansträngning för dem.
Resultatet visar att de som styrketränade minskade sina vallningar med 44 procent i genomsnitt, vilket den andra gruppen inte gjorde. De hade lika mycket besvär som tidigare.
Stärkande Facebookgrupp har 30 000 medlemmar
Stark genom klimakteriet är namnet på en Facebookgrupp där tiotusentals kvinnor ställer frågor och får stöd i allt som rör klimakteriet. Grundaren heter Monika Björn och hennes mission är att nå ut till så många som möjligt med utbildning om klimakteriet.
2017 började Monika Björn skriva på boken Stark genom klimakteriet. "Ju fler kvinnor jag pratade med ju mer förbannad blev jag över att så lite information om övergångsåldern når oss kvinnor", skriver hon själv på en informationssida under rubriken Klimakterieaktivist – javisst!
Vidare skriver hon: "Jag blev frustrerad över hur ojämlikt sjukvårdssystemet är, både gällande hur förhållandevis lite pengar som satsas på kvinnohälsa men också hur kvinnors ohälsa i många situationer inte tas på allvar."
Nu kallar hon sig klimakterieaktivist och är en kvinna med ett uppdrag: "Mitt mission de närmaste åren är att nå ut till så många olika grupper som möjligt och utbilda dessa i hur man som kvinna kan må så bra som möjligt mitt i livet."
Hon startade Facebookgruppen Stark genom klimakteriet som idag har närmare 30 000 medlemmar.
"Detta är en peppande, stöttande och lösningsfokuserad grupp om allt klimakterierelaterat", står att läsa om gruppen.