TreÄrige Bill gÄr en stÀndig kamp mot obotliga sjukdomen

Bill Àr som vilken treÄring som helst. Han gÄr pÄ förskolan, leker, badar, cyklar och hoppar studsmatta. Skillnaden Àr att han har diabetes typ ett.
– Det gĂ„r inte en dag utan att jag önskar att det vore jag istĂ€llet, sĂ€ger mamma Frida Lundmark.

Bill Àr en glad liten kille som gÄr pÄ förskolan. BÄde Andreas och Frida Lundmark beskriver samarbetet med förskolan som fantastiskt.

Bill Àr en glad liten kille som gÄr pÄ förskolan. BÄde Andreas och Frida Lundmark beskriver samarbetet med förskolan som fantastiskt.

Foto: Sofia Myhrman

PiteÄ2024-11-14 03:30

Diabetes typ ett Àr en autoimmun sjukdom dÀr kroppens eget immunförsvar angriper cellerna i bukspottkörteln sÄ att de slutar producera insulin. Det har inget att göra med vad man Àtit. Det Àr mÄnga saker som pÄverkar blodsockret. Inte bara vad Bill Àter, utan Àven om det Àr varmt eller kallt, vilket humör han Àr pÄ, hur mycket han rör sig och om han blir sjuk.

– MĂ„nga tror att han blivit sjuk för att han Ă€tit för mycket socker eller att han inte kan Ă€ta socker alls, men det stĂ€mmer inte, sĂ€ger pappa Andreas Lundmark.

– Blir han magsjuk kan det hĂ€nda att han mĂ„ste lĂ€ggas in eftersom det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att reglera blodsockret dĂ„. Hoppar han studsmatta kanske vi behöver ge honom mat utan att ge nĂ„got insulin, för att han inte ska sjunka för lĂ„gt. Samtidigt vill vi verkligen att han ska ha ett sĂ„ normalt liv som möjligt, sĂ€ger Frida Lundmark.

Frida Lundmark justerar insulinpumpen inför varje mÄltid. Eftersom insulinet mÄste ges i förvÀg mÄste Frida se till sÄ att han Àter det som hon planerat för att inte sockret ska sjunka för lÄgt.
Frida Lundmark justerar insulinpumpen inför varje mÄltid. Eftersom insulinet mÄste ges i förvÀg mÄste Frida se till sÄ att han Àter det som hon planerat för att inte sockret ska sjunka för lÄgt.
Dags för mellanmÄl efter förskolan. KnÀckebrödet vÀgs för att veta hur insulinet ska justeras.
Dags för mellanmÄl efter förskolan. KnÀckebrödet vÀgs för att veta hur insulinet ska justeras.

Lördagsgodis brukar han fÄ pÄ dagen i samband med att han Àter mat. Det gör att det blir lÀttare med blodsockerregleringen.

Bill Àr som vilken treÄring som helst och tycker om att leka i sin lilla kiosk.
Bill Àr som vilken treÄring som helst och tycker om att leka i sin lilla kiosk.
Bill Lundmark har en liten sÀndare pÄ armen som kommunicerar med pumpen och mobiltelefonen, sÄ slipper han stick i fingret hela tiden.
Bill Lundmark har en liten sÀndare pÄ armen som kommunicerar med pumpen och mobiltelefonen, sÄ slipper han stick i fingret hela tiden.

Det var i vÄras som Bill, lillasyster Juno, mamma Frida och pappa Andreas var pÄ vÀg till VuoggatjÄlme nÀr de reagerade pÄ att nÄgot var fel. Bill, som dÄ inte ens hunnit fylla tre Är, drack vÀldigt mycket vatten.

– Vi hade reagerat pĂ„ att han ville ha med sig en vattenflaska överallt, men vi tĂ€nkte att det var nĂ„n grej som han fĂ„tt för sig. NĂ€r vi Ă„kte till fjĂ€llen var vi tvungna att stanna hela tiden för att Bill behövde kissa. Det fortsatte över helgen och vi kĂ€nde att nĂ„got var fel, sĂ„ jag började googla och landade pĂ„ diabetes, sĂ€ger Frida Lundmark.

Bill Àr tre Är och har diabetes typ ett. Det betyder att han mÄste ta insulin för att kunna leva.
Bill Àr tre Är och har diabetes typ ett. Det betyder att han mÄste ta insulin för att kunna leva.
Bill Lundmark vill helst dricka alla sorters saft samtidigt, men han fÄr bara dricka sockerfri saft om han inte har vÀldigt lÄgt blodsocker.
Bill Lundmark vill helst dricka alla sorters saft samtidigt, men han fÄr bara dricka sockerfri saft om han inte har vÀldigt lÄgt blodsocker.
Hela familjen samlad Bill Lundmark och Frida Lundmark, Andreas Lundmark och lillasyster Juno Lundmark.
Hela familjen samlad Bill Lundmark och Frida Lundmark, Andreas Lundmark och lillasyster Juno Lundmark.
Juno Lundmark Àr nyfiken pÄ Bills hjÀlpmedel men fÄr inte röra.
Juno Lundmark Àr nyfiken pÄ Bills hjÀlpmedel men fÄr inte röra.
Pappa Andreas Lundmark byter slangen till Bills diabetespump. NÄlen Àr fastklistrad och behöver lite specialbehandling för att lossna utan att det gör ont.
Pappa Andreas Lundmark byter slangen till Bills diabetespump. NÄlen Àr fastklistrad och behöver lite specialbehandling för att lossna utan att det gör ont.

Hon berÀttar att det kÀndes overkligt. Det kunde vÀl inte vara diabetes? Hon ringde barnavÄrdscentralen och fick snabbt en tid för att ta ett blodprov. Bills blodsocker lÄg pÄ 27. Ett barn i hans Älder ska ligga mellan fyra och Ätta, sÄ de blev skickade direkt till akuten pÄ Sunderby sjukhus. VÀl framme pÄ sjukhuset blev de snabbt inlagda pÄ en avdelning. Pappa Andreas fick bo med Bill pÄ sjukhuset medan mamma Frida och lillasyster Juno som bara var en mÄnad fick bo pÄ patienthotellet.

– Jag förstod inte. Det var vĂ€l bara att ge honom insulin och sedan var det bra, men den hĂ€r sjukdomen krĂ€ver sĂ„ oerhört mycket mer. Den beskrivs som den mest komplexa medicinska behandling som inte sker pĂ„ sjukhus. Det hade jag ingen aning om, sĂ€ger Frida.

NÀr slangen Àr bytt mÄste pappa Andreas Lundmark kontrollera att det inte Àr nÄgra luftbubblor i slangen som kan stoppa insulinet frÄn att komma in i kroppen.
NÀr slangen Àr bytt mÄste pappa Andreas Lundmark kontrollera att det inte Àr nÄgra luftbubblor i slangen som kan stoppa insulinet frÄn att komma in i kroppen.
Andreas Lundmark som Àr pappa till Bill har ocksÄ stÀndig övervakning av Bills blodsocker.
Andreas Lundmark som Àr pappa till Bill har ocksÄ stÀndig övervakning av Bills blodsocker.

– Vi lĂ„g inne en och en halv vecka och det var Ă€ndĂ„ snabbt. Det var som en intensivkurs i hur man hanterar sjukdomen, sĂ€ger Andreas.

PĂ„ sjukhuset fick de lĂ€ra sig att sticka Bill i fingret för att kunna ta ett blodprov och testa hans blodsocker. De fick lĂ€ra sig att ge insulin i sprutor och om vad han ska Ă€ta, rĂ€kna och vĂ€ga kolhydrater, hur mycket och vad som pĂ„verkar blodsockrets svĂ€ngningar. Hemma öppnar mamma Frida ett skĂ„p i vardagsrummet. SkĂ„pet Ă€r fullt av insulinampuller, sprutor, slangar till pumpen och nya sensorer. 

– Att klara av att hĂ„lla blodsockret mellan fyra och Ă„tta en hel dag Ă€r i princip omöjligt. Ett helt liv Ă€r Ă€nnu mer omöjligt. Det gĂ„r inte en dag utan att jag önskar att det vore jag istĂ€llet, sĂ€ger Frida Lundmark.

DiabeteshjÀlpmedel Àr gratis i Sverige, men man mÄste bestÀlla hem det och ha det hemma. "Det gÀller att bestÀlla i tid", sÀger Frida Lundmark.
DiabeteshjÀlpmedel Àr gratis i Sverige, men man mÄste bestÀlla hem det och ha det hemma. "Det gÀller att bestÀlla i tid", sÀger Frida Lundmark.
Frida Lundmark fyller i nytt insulin i ampullen som ska sÀttas fast i pumpen.
Frida Lundmark fyller i nytt insulin i ampullen som ska sÀttas fast i pumpen.
NÄlen Àr nÀstan tunn som ett hÄrstrÄ och klistras fast pÄ huden.
NÄlen Àr nÀstan tunn som ett hÄrstrÄ och klistras fast pÄ huden.

Hon tar ut tvÄ sprutor och en ampull med insulin, en ny slang och den lilla nÄlen som klistras fast pÄ huden. Allting byts var tredje dag. Det fÄr inte bli stopp i slangen till pumpen dÄ kan situationen bli livshotande.

– Bill sover hos mormor och morfar en gĂ„ng i veckan och dĂ„ brukar vi byta slangen och nĂ„len innan, sĂ„ att det inte de ska behöva göra det, sĂ€ger Frida Lundmark.

Gunnel Andersson Àr mormor till Bill. Hon har hand om Bill en gÄng i veckan och har ocksÄ behövt lÀra sig hantera Bills sjukdom.
Gunnel Andersson Àr mormor till Bill. Hon har hand om Bill en gÄng i veckan och har ocksÄ behövt lÀra sig hantera Bills sjukdom.

Mormor Gunnel Andersson brukar hÀmta Bill pÄ förskolan pÄ onsdagar och sÄ sover han hos dem och sedan lÀmnar de honom nÀsta dag. Hon berÀttar att det har hÀnt att de fÄtt ringa efter Frida mitt i natten för att sensorn har slutat fungera.

– Vi försöker lĂ€ra oss, vi tar lite i taget och trĂ€nar pĂ„ att byta hjĂ€lpmedel. Vi vill ju fortsĂ€tta att trĂ€ffa Bill och att han ska kunna sova hos oss, men det Ă€r ett stort ansvar.

Är blodsockret pĂ„ vĂ€g upp krĂ€vs det mer insulin, men det kanske Ă€r pĂ„ vĂ€g att vĂ€nda? Frida och Andreas Lundmark beskriver att det Ă€r en svĂ„r balansgĂ„ng hela tiden.
Är blodsockret pĂ„ vĂ€g upp krĂ€vs det mer insulin, men det kanske Ă€r pĂ„ vĂ€g att vĂ€nda? Frida och Andreas Lundmark beskriver att det Ă€r en svĂ„r balansgĂ„ng hela tiden.
Frida Lundmark berÀttar att sjukdomen pÄverkar hela familjen, men att de försöker ge Bill ett sÄ normalt liv som möjligt.
Frida Lundmark berÀttar att sjukdomen pÄverkar hela familjen, men att de försöker ge Bill ett sÄ normalt liv som möjligt.
Andreas Lundmark beskriver sjukdomen som nyckfull. GrundinstÀllningarna för hur mycket insulin som Bill fÄr mÄste stÀndigt justeras.
Andreas Lundmark beskriver sjukdomen som nyckfull. GrundinstÀllningarna för hur mycket insulin som Bill fÄr mÄste stÀndigt justeras.

Alla vuxna har appar i sina telefoner dÀr de kan följa Bills blodsockerkurva. Det Àr sensorn som sitter pÄ Bills arm som kommunicerar med pumpen och en mobiltelefon som skickar informationen var femte minut. Insulinpumpen Àr som en liten dator som Àr förprogrammerad att ge en viss grund-dos med insulin hela tiden.

– Vissa tror att den sköter hela jobbet, men sĂ„ Ă€r det inte. Det Ă€r vi som mĂ„ste stĂ€lla in hur mycket insulin som ska ges vid olika tidpunkter under dagen, sedan mĂ„ste vi justera eftersom han vĂ€xer hela tiden, sĂ€ger Frida Lundmark.

Bill har hjÀlp av en diabetespump. Den ger honom en liten dos insulin hela tiden, men det krÀvs stÀndiga justeringar för att blodsockret ska ligga sÄ jÀmt som möjligt.
Bill har hjÀlp av en diabetespump. Den ger honom en liten dos insulin hela tiden, men det krÀvs stÀndiga justeringar för att blodsockret ska ligga sÄ jÀmt som möjligt.
Frida Lundmark visar hur hon sÀtter i en ny ampull med insulin i pumpen.
Frida Lundmark visar hur hon sÀtter i en ny ampull med insulin i pumpen.
Pumpen och mobilen sitter innanför Bills klÀder. NÄlen kan sÀttas pÄ magen eller rumpan och för Bill fungerar rumpan bÀst.
Pumpen och mobilen sitter innanför Bills klÀder. NÄlen kan sÀttas pÄ magen eller rumpan och för Bill fungerar rumpan bÀst.
Diabetes

Insulin produceras i kroppens bukspottkörtel. Vid typ ett har kroppens immunförsvar angripit cellerna i bukspottkörteln sÄ att de slutat producera insulin. Insulinet Àr det som förvandlar sockret i blodet till energi som kroppen kan anvÀnda eller lagra.

Brist pÄ insulin gör att cellerna i kroppen inte fÄr nÄgon energi eftersom sockret stannar i blodet. Ett mycket högt blodsocker kan vara livshotande.

Sjunker blodsockret för lÄgt blir man blir blek och kallsvettig och man förlorar medvetandet. Det tillstÄndet Àr ocksÄ livshotande.

För mycket socker i blodet kan orsaka skador pÄ ögonen, njurarna och nerverna, sÀrskilt i fötterna. DÀrför strÀvar man efter att hÄlla blodsockret sÄ jÀmt som möjligt för att undvika skador.

Typ ett fÄr man ofta nÀr man Àr barn. Den mÄste behandlas livet ut med insulin i sprutor eller pump.

Typ tvÄ fÄr man oftast nÀr man Àr Àldre. Den Àr lÀttare att pÄverka genom kost och motion. Stress, övervikt och rökning Àr faktorer som kan pÄverka risken att utveckla diabetes typ 2.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!