17 januari drog Trafikverket i nödbromsen för att hindra en ny rälsolycka på det uttjänta spåret på stambanan genom övre Norrland, mellan Bastuträsk och Boden. I sju år har rälsbytet skjutits upp och det 35 år gamla spåret, med en 30-årig livslängd, närmar sig enligt järnvägsexperten Per Corshammar Ramböll definitivt slutet. Nu påbörjas dock spårbytet i sommar. CorshammarRamböll arbetar med frågor kring snabbjärnvägar och höghastighetsbanor och dess betydelse för ekonomin. Vid ett seminarium i Luleå på fredagen kritiserade han Trafikverkets beräkningar.
– Kapacitetsbristen är större än vad verket redovisat. Utvecklingen har överträffat prognoserna för stambanan genom övre Norrland. Redan 2012 trafikerades sträckan av den trafikmängd som Trafikverket uppskattat för år 2020.
Trafikinfarkt
Han säger att stambanan kommer att närma sig en en trafikinfarkt om inte bygget av dubbelspår påbörjas före år 2020.
– Att möta kapacitetsbristen med att bygga mötesstationer på stambanan genom övre Norrland räcker inte, menar Per Corshammar Ramböll.
Han pekar på att kapacitetsbristen kostar pengar. De de ekonomiska förlusterna beräknas till drygt en halv miljard kronor per år och 17,1 miljarder på 30 år, och det kostar pengar att inte bygga Norrbotniabanan. Här uppgår kostnaderna till 1,7 miljarder per år och totalt 52,2 miljarder under 30 år.
Saknas inte pengar
– Att säkra transporterna från norr är av stor betydelse för att klara arbetstillfällen i övriga Sverige. Av brytningsvärdet på cirka 25 miljarder kronor från gruvorna i norr vidareförädlas omkring 550 miljarder i övriga Sverige och ytterligare 10 gånger mer ute i Europa. Samtidigt flaggar gruvindustrin för att man kan komma att behöva upp till 50 000 personer fram till 2025 varav merparten i norra Sverige. Därför borde det vara av betydelse för regeringen och Trafikverket att bygga Norrbotniabanan, och även bygga ut stambanan, menar CorshammarRamböll.
Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, konstaterar att det saknas inte pengar när regeringen flaggar för utbyggnad av södra stambanan från Stockholm till Göteborg och Malmö
– Samtidigt säger regeringen konsekvent nej till en utbyggnad av den samhällsekonomiskt lönsamma Norrbotniabanan. Det är helt ologiskt när EU står med börsen öppen och regionen är beredd att medfinansiera Norrbotniabanan, men vi ger inte upp. Det kommer en ny ansökningsperiod till hösten och då ska vi söka EU-medel igen, säger Gusten Granström.
.