Det är Vera Renberg, processledare på kommunledningskontoret, som har ansvar för det arbetet.
– Vi behöver en strategi för hur vi ska möta de EU-medborgare som är här. I grunden handlar det om att EU-medborgare ska behandlas på samma sätt som andra besökare i kommunen.
En strategi
Alla EU-medborgare har rätt att vistas i andra EU-länder i tre månader. Det spelar ingen roll att de lever på att tigga och sover i sina bilar.
Du säger att det inneburit nya frågeställningar och utmaningar?
– Jag tror ingen hade räknat med den här utvecklingen. EU-medborgarna ska försörja sig själva och det finns regler och lagar som vi följer. SKL har tagit fram ett material som vi förhåller oss till, säger Vera Renberg.
De flesta förvaltningar berörs inte nämnvärt av EU-medborgarna, men en del av strategin är att ta fram informationsmaterial på den här gruppen människors hemspråk.
– Det kan handla om sådana saker som parkering och camping. Alla är inte läskunniga och då får vi anlita tolk. De har rätt till samma service som andra besökare, men deras rättigheter är begränsade. Vi kan inte erbjuda dem speciella insatser som utbildning, boende, jobb och så vidare.
Snart vinter
Vet du hur många EU-medborgare som är här nu?
– Nej, de kommer och går, men uppskattningsvis 20-30 stycken.
Det är snart vinter med allt vad det innebär?
– Det är inget som är klart, men jag vet att Piteå kristna råd för diskussioner. I våras fick de ekonomiskt stöd av kommunstyrelsen och det är aktuellt nu också.
Privata initiativ
Kommunens grundinställning är att hemländerna har huvudansvaret och att frågan om utsatta tiggande EU-medborgare får en lösning på EU-nivå.
– Men när de vistas i kommunen måste vi förhålla oss till det och det är den strategin vi tar fram nu, säger Vera Renberg och tillägger:
– Även om kommunens ansvar är begränsat så är jag imponerad av det stora engagemang som många Pitebor visar.
Och det är väl här det landar. Kommunen håller hårt på regelverket och förlitar sig på privata initiativ och engagemang.