Taichi, 21, flyttade från Japan till Piteå för studier

Sverigefantasten Taichi Ischikawa lämnade Japan för att plugga på Framnäs. Han kom för att uppleva naturen och lämnar med ett nytt musikaliskt uttryck.
– Det är frustrerande att inte kunna uttrycka sig, säger han.

Taichi Ishikawa reste från Japan för att läsa ett år på Framnäs folkhögskola.

Taichi Ishikawa reste från Japan för att läsa ett år på Framnäs folkhögskola.

Foto: Ylva Wennerström

Piteå2025-06-07 14:00

Taichi Ishikawa, 21, kom i kontakt med Sverige för första gången som tioåring på Ikea. 

– Jag blev intresserad av svensk design. Så simpelt och modernt. Sedan dess har jag älskat Sverige. 

Han köpte många möbler till sitt lilla rum med tatami-matta. 

– Det passade inte jättebra, säger han och skrattar. 

Intresset för Sverige blev så stort att han började en fyraårig utbildning i svenska och svenskt samhälle på universitetet i Osaka. Men halvvägs in ville Taichi ta en paus för att fokusera på musiken i Piteå. 

– Jag gjorde ett bra val för jag ville uppleva naturen.

Taichi sökte flera svenska folkhögskolor, men valde till slut Framnäs för närheten till naturen.  

– Det är en kreativ miljö för att skapa musik i. Jag blir lätt stressad av att vara i en stad, i ett litet rum ensam. I Osaka bodde jag inte i en korridor, men här lever jag nära mina vänner och naturen. De lär mig om svensk mat och kultur. Jag tror inte jag skulle uppleva det om jag gick på ett universitet i Sverige. 

Taichi Ishikawa växte upp i Ehime, där det bor runt en miljon. "Det kan låta stort, men det är det inte i japanska mått", säger han.
Taichi Ishikawa växte upp i Ehime, där det bor runt en miljon. "Det kan låta stort, men det är det inte i japanska mått", säger han.

När Taichi i höstas kom till Framnäs var det dags för språkkunskaperna att testas på riktigt. 

– Det var jättesvårt i början, men jag lärde mig av att lyssna, imitera och prata med mina vänner. 

Efter var månad som gick blev han alltmer varm i kläderna.

– I början kunde jag bara prata om vardagslivet och enkla saker. Det tog mig tre månader att bli bekväm. 

Taichi blev glatt överraskad över sina vänner som tog sig tid att förklara och omformulera när han inte förstod. 

– Det är frustrerande att inte kunna uttrycka sig. 

Här lär Taichi kompisarna Amanda Wallström (sång) och Emilia Lindén (tvärflöjt) hur man håller stråken.
Här lär Taichi kompisarna Amanda Wallström (sång) och Emilia Lindén (tvärflöjt) hur man håller stråken.
Taichi njuter av solen med sina kompisar på Framnäs folkhögskola.
Taichi njuter av solen med sina kompisar på Framnäs folkhögskola.

– Jag älskar den svenska atmosfären. Alla är snälla mot varandra, även mot främlingar. 

Taichi hade tidigare aldrig satt sin fot i Sverige. Det var lite svårt att ta sig till Piteå från Luleå.

– Chauffören var jättesnäll. Jag visste inte hur det fungerade så jag fick åka med gratis. "Välkommen till Sverige" sa han till mig.  

Sverige-intresset har länge varit stort för Taichi, men det var musiken och naturen som gjorde att han tog sig till Framnäs folkhögksola.
Sverige-intresset har länge varit stort för Taichi, men det var musiken och naturen som gjorde att han tog sig till Framnäs folkhögksola.

Innan han började med altfiol spelade Taichi fiol från 6-årsåldern. 

– Min mamma älskar klassisk musik och tvingade mig att öva trots att jag inte tyckte det var kul.

Det var inte förrän drygt tolv år senare, på universitetet, som kärleken till musiken kom tillbaka. Han bytte till altfiol och gick med i universitetets orkester. 

– Ingen tvingade mig längre och nu kan jag spela fritt. 

Han märkte att han började uttrycka sig mer musikaliskt med altfiolen. 

– Det känns i hela kroppen när jag spelar. Stressen släpper och jag älskar vibrationerna från den mörkare klangen, som en mansröst. Då känner jag mig varm och lugn.

I början av läsåret var han mycket mer nervös över att gå upp på scen, men idag känner han inget annat än glädje. Att spela solo var också nytt. 

– Det är roligare än att spela i en orkester eftersom jag kan uttrycka mig som jag vill.

Frihet. Det är vad Taichi känner nu när han hittat tillbaka till musiken.

– Lärarna uppmuntrar mig till att utvecklas åt det håll jag vill och sätta upp mina egna mål. Det är en bra skolmiljö.

"Det känns i hela kroppen när jag spelar altfiol. Stressen släpper och jag älskar vibrationerna från den mörkare klangen", säger Taichi.
"Det känns i hela kroppen när jag spelar altfiol. Stressen släpper och jag älskar vibrationerna från den mörkare klangen", säger Taichi.
Taichi Ishikawa spelar ett stycke på altfiol, med komp av Lowe Bo Lars Johansson på klassisk piano. Stycket "Amore" är skrivet av Kaspar Wirén, som går på skolans kompositionslinje.
Taichi Ishikawa spelar ett stycke på altfiol, med komp av Lowe Bo Lars Johansson på klassisk piano. Stycket "Amore" är skrivet av Kaspar Wirén, som går på skolans kompositionslinje.

Taichi berättar att svensk utbildning är väldigt annorlunda till den japanska. 

– I Japan måste man tävla med klasskompisar och det är jobbigt. Men i Sverige kan man utveckla ett eget sätt att uttrycka sig. 

Han fick även lära sig om den svenska fika-kulturen, vilket han är entusiastisk om. 

– Den kulturen finns inte i Japan. Det är viktigare att ta det lugnt och inte stressa här. 

Inställningen till lugnets vikt märks även av i Taichis val av utbildning i Japan. 

– Många som läser på universitetet läser ekonomi eller juridik, men jag ville läsa språk. Man måste göra det man vill. 

"Jag vill flytta till Sverige någon gång. Jag kommer sakna musiken och vännerna", säger han.
"Jag vill flytta till Sverige någon gång. Jag kommer sakna musiken och vännerna", säger han.

Taichi reser hem till Japan nu och ska fortsätta med sina studier, denna gång kurser i svensk utbildning. Musiken får bli en hobby.

– Helst skulle jag vilja jobba med musik, men jag tror det är svårt. 

Just nu saknar han mest japansk mat, men ändå vill han stanna. 

– Jag vill flytta till Sverige någon gång. Jag älskar naturen och de jag lärt känna här. Men jag tror att södra Sverige passar mig bättre, Piteå har så hårt väder på vintern, säger han och skrattar. 

Han berättar om hur mycket han kommer sakna musiken.

 – Det är svårt att spela hemma i Japan. Det hinns inte med under studierna. Här kan jag spela hela dygnet runt, men hemma kommer jag inte kunna spela med mina vänner som jag gör idag. Det kommer jag sakna. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!