Svevind testar rengodis
Kruståtel, ett gräs som gärna betas av renar, har såtts ut i området runt vindraftverken i Dragaliden, utanför Koler. Det rör sig om ett försök som Svevind genomför i samarbete med Östra Kikkejaurs sameby.
I samband med att de första, gigantiska vindkraftverken byggdes i Dragaliden utanför Koler inleddes även försök med återvegetering. Bland annat har man besått jorden vid ett av verken med ett gräs som renarna tycker mycket om, nämligen kruståtel. (Arkivbild)
Foto: Maria Johansson
Sedan får man se vilka provytor som renarna föredrar.
Inför experimentet med sådd av kruståtel kontaktade Kenneth Bergquist, anläggningschef inom Svevind, sin gode vän trädgårdsmästare Jan-Erik Hallin i Töre, som gör entreprenader inom den gröna biten.
Ny erfarenhet
- Jag hade aldrig hört talas om arten kruståtel tidigare, eftersom jag mest håller på med prydnadsväxter, berättar Jan-Erik Hallin för PT.
Han fick gå till floran och slå upp gräset i fråga. Och sedan tog han itu med uppgiften att för hand samla in frön från kruståtel, som han fann i rikt mått utanför Sangis.
Det visade sig att gräs-
tåtelns frön är väldigt små, närapå mikroskopiska.
- Som ett damm; det måste gå ofantliga mängder, säkert flera miljoner frön på ett kilo. För att inte allt skulle hamna på ett ställe fick vi blanda fröna med mjöl innan vi sådde. Och vi hann så innan snön föll, så nu ligger fröna där i marken för att förhoppningsvis börja gro till våren.
Cirka tusen kvadratmeter har besåtts med kruståtel.
- Det är ett experiment, det får bli vad det blir, det är ju Vår Herre som styr det, tillägger Sven-Erik Hallin.
Trädgårdsmästaren kommer även att göra en provsådd under kontrollerade förhållanden, i sitt växthus i Siknäs utanför Töre.
FAKTA Kruståtel
Kruståtel (Deschampsia flexuosa), som uppskattas av bland annat renar, är ett av våra absolut vanligaste gräs och förekommer i hela landet, från Skåne till Torne lappmark. Den växer på all slags torr eller medelfuktig mark, vanligen i barrskogar, på hyggen, berg, torrbackar och i vägkanter och förekommer ofta i vidsträckta bestånd.
Särskilt på hyggen kan arten dominera och ge hela marken en rödaktig färgton.
I landets norra delar finns underarten fjällkruståtel.
Kruståtel är lätt att känna igen och skiljs från alla andra gräs på de saftigt gröna, trådsmala bladen och de krusiga vippgrenarna (därav det svenska namnet).
(K
Särskilt på hyggen kan arten dominera och ge hela marken en rödaktig färgton.
I landets norra delar finns underarten fjällkruståtel.
Kruståtel är lätt att känna igen och skiljs från alla andra gräs på de saftigt gröna, trådsmala bladen och de krusiga vippgrenarna (därav det svenska namnet).
(K
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!