Näthatet ligger bakom nära en tredjedel av alla åtal om hets mot folkgrupp under de senaste tre åren, visar en granskning som Nyhetsbyrån Siren gjort.
En tonåring i Arvidsjaur har uttryckt missaktning mot mörkhyade människor och invandrare genom inlägg på Facebook och Ask. Inläggen har fått spridning genom att personens profiler varit öppna och har kommenterats och "gillats" av andra personer.
Ett annat åtal gäller en person i Jokkmokk som hotat och uttryckt missaktning mot samer genom inlägg på Facebook där det bland annat stod: "Det ska ni bli varse om era äckliga samiska kräk, jävla smutsigt folk".
En Lulebo har uttalat sig nedsättande om tiggare från Rumänien. Personen har på sin Facebooksida skrivit att tiggarna från Rumänien borde brännas upp och liknande.
– Hatbrott på nätet är något som ökar generellt. Men mörkertalet är stort, säger Lena Körner, hatbrottsåklagare i Malmö, till Nyhetsbyrån Siren.
Hetsbrotten på nätet kräver ofta mer efterforskningar och bjuder på särskilda utmaningar, förklarar Lena Körner.
– Vi vet utifrån undersökningar att många i de mest utsatta grupperna har lågt förtroende för polisen och rättsväsendet. Det påverkar anmälningsbenägenheten, något som polisen jobbar mycket med att bemöta, säger Lena Körner.
137 åtal om hets mot folkgrupp har väckts under de senaste tre åren, visar Nyhetsbyrån Sirens kartläggning. 41, eller cirka 30 procent av dem, har ägt rum på nätet.