Stort missnöje med vegetarisk skolmat

Efter att ha legat och grott en tid har missnöjet med skolmaten i Piteå åter slagit ut i full blom. Kritiken gäller framför allt de vegetariska måltiderna, som serveras en gång i veckan. Ett krismöte har hållits med anledning av matkritiken.

Barnen orkar inte med sig själva, de blir gnälliga och det uppstår konflikter, om de inte har ätit lunch. Och barnen vill inte äta den vegetarisk kost som serveras, säger Monica Björklund, barnskötare. Hon tycker man kan kräva att maten ska vara smaklig.

Barnen orkar inte med sig själva, de blir gnälliga och det uppstår konflikter, om de inte har ätit lunch. Och barnen vill inte äta den vegetarisk kost som serveras, säger Monica Björklund, barnskötare. Hon tycker man kan kräva att maten ska vara smaklig.

Foto: Sanna Eriksson Sanna Eriksson

PITEÅ2009-10-16 06:00
Rolf Hallgren 0911-645 27
- Det framgår av olika enkäter att väldigt många inte tycker att skolmaten når upp till den kvalitet som den borde göra. Tanken är nu att ta fram ett slags handlingsprogram för att komma till rätta med situationen. Frågan är: hur ska vi få fler att tycka om maten och vilja äta av den? För det är ändå det som måltidsservicen är till för, säger Christer Lindström, ordförande i teknik- och servicenämnden.
Riktigt bottennapp
Att döma av den minimala åtgången nåddes något slags bottennotering i måndags, då skolorna serverade en nykomponerad vegetarisk rätt: vegetarisk potatisgratäng med ostfyllning och spenat. Gratängen föll inte eleverna på läppen!
Ett riktigt bottennapp, tyckte de elever och personal på Pitholmsskolan som Piteå-Tidningen pratade med.
Många ratade maten
- Flertalet av våra 420 elever ratade maten, det gick bara åt ett enda bleck med gratäng mot normalt cirka 17 bleck. Det är tråkigt att så många inte ens provsmakade maten, nu fick vi slänga 93 kilo, säger Elisabeth Lindgren, som arbetar i Pitholmsskolans kök och matsal.
Hon och hennes kolleger konstaterar att vegetarisk mat överhuvud taget inte faller flertalet elever i smaken. Men den vegetariska potatisgratängen var ändå ett extremfall, sådana mängder med mat har man aldrig tidigare tvingats kassera. I stället hade morot i bit, som fanns på salladsbordet, en strykande åtgång, och många åt sig mätta på mackor. Och "Uppis"-fiket hade strålande tider.
När PT besöker skolmatsalen vid lunchtid serveras fiskpinnar ("fiskfriletter") och potatis, en rätt som är ganska populär.
Förutom vegetarisk mat hör grötluncher till det som kritiserats, kanske främst från föräldrahåll. Man befarar att gröt inte utgör någon tillräckligt näringsrik måltid.
Ingen gröt att grina åt
Barnen på förskolan som ligger granne med Pitholmsskolan äter dock risgrynsgröt med god aptit. Däremot gillar inte heller förskolebarnen de vegetariska alternativ som kommunens måltidsservice erbjuder. Och att måndagens potatisgratäng var ovanligt osmaklig är även förskolepersonalen rörande ense om.
Vad ligger då bakom idén att alla ska äta vegetariskt en gång i veckan - nyttighetsaspekten eller ekonomiska skäl?
- Det finns flera orsaker, men kostnaderna är ett skäl. Ett annat är att vi vill göra miljösmarta val, vi är ju med i Uthållig kommun-projektet, säger Christer Lindström.
FAKAT Skolmaten i Piteå
Skolmaten i Piteå är omdebatterad. I början av året gav vad man uppfattade som dålig skolmat upphov till ett elevuppror med matstrejker på flera skolor i kommunen. Även föräldrar och personal uttryckte missnöje med skolmåltiderna.
Protesterna ledde fram till ett krismöte i mars mellan elevrepresentanter från kommunens högstadieskolor samt Strömbackaskolan på ena sidan och kostchefen Maria Stoltz och ordföranden i teknik- och servicenämnden, Christer Lindström, på den andra.
Vid mötet bestämdes att matsedeln skulle ses över och ett centralt matråd med elevinflytande skulle hålla liv i skolmatfrågan. Matrådet har hittills haft ett möte, men det finns även lokala matråd i de olika rektorsområdena som träffas oftare, uppger Christer Lindström.
Nu växer åter missnöjet framför allt med de vegetariska måltider som serveras en gång i veckan.
Nya siffror från Skolmatens Vänner visar att Piteå kommun satsar 5 900 kronor per elev och år (2008). Snittkostnaden i landet ligger på 4 890. I södra Norrbotten ligger Arvidsjaur i topp med 6 900 kronor. I Övertorneå är kostnaden per elev och år 8 620 kronor.
Ungefär 40 procent av kostnaden står för själva maten, resten är kostnader för personal och transporter. Snittpriset för maten i Sverige är drygt 11 kronor per elev och dag.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Piteå